Inatt med arbete, i New-York i afsöndring blott
Plunder nstten cc gemensamt arbete om dagen
flunder iakttagande af sträng tystnad. Till det
L
sista systemet hade ständeina i Flandern gjort
det första stezet. Efter det första systemet
blefvo två straff-nstalter i Pittsburg och i C:e-
I ryhill i Pennsylvanien, efter det andra syste-
met ble! fängeset i Auburn i New-York inrät-
ilt:dt, hvilket tjenade som mönster för flera an-
lera fängelser i denna stat och i den öfriga unio-
tnen. Hvert och ett af de begge systemerna
I har funnit talrika och ifriga förespråkare. Frank-
rikes, Englsnds och Preussens regeringar hafva
flskiekat altningsvärda män till Nordamerika för
Jatt grundligt lära känna begge. Flere af de:sa
Pl män voro mycket intsgne emot det philadel-
I phiska systemet, innan d2 kommo dit, men alla
I vände tillbaka såsom afsjorda anhängare utaf
Idetsamma. Deras berättelser hafva spridt myc-
:lket ljus öfver saken.
- Efter rå ra försök med fängelser, som anla-
des efter systemet af klassindelaing och stilla-
tigande, jemnförda med företeelserna i cellfän-
gelset i Glasgow, har Storbrittanien insett ecs-
-lligheenz3 företräder. En parlamentsakt af år
,4838 auktorissrar detta slags fängelse både för
.Janklagade och för förvunne för hela tiden at
deras fångenskap, såsom Jlagenligt. Det till följe
rlaf denna akt i London inrätt:de Pentonville-
tlfängelset är sedan November 4842 bebodt a!
-1520 brottslingar. Efter dess mönster hafva
I många sandra fänge!ser i England blifvit intät-
I tade, så att man nu 1 50 fängelser finner till
sammans 3500 b bodda celler. 53,000 andra
läro under byggnad.
I Konungen af Preussen, hvilken under sin vi-
Istelse i London sjeli hade besökt Pentonville-
-Ifångelset och genom en sednare ditsärd kom:
mission erhållit visshet, att de i ögonen feallan-
de fördelar ej voro blott sken, har förfogat om
I snläggandet af dylika föngelser i si:t Jand.
Hertigdömet Nessiu ser seden flera ir, att :
Itukthus-t i Eberbach det i afseende på de åter-
faline tillämpade erslighetsstr.ffet frambringar
Ide bösta verkningar.
I Ungern förberedes inrättandet af tio cell-
I fängelser i tio ser:ki!da kretsar.
Korungen af Sverige, hvi!ken såsom kron-
I prins har utgifvit en märkvärdig skrift till för-
nån för det Philadelphiska systemet, liter, till-
Ifölje af eti riksdegebeslut efter detta system
anlägga ett antal cellföngelser, ett i Stockholm,
Ide andra i några af Sveriges öfriga städer. Af
I dessa äro tre i bruk sedan dea 4 Cktob. 2846,
loch fyra andra blifva förmodligen urderoppet
lat nästa år fördiga.
I Den Belgiska regeringen, hvilken sedan 4850
:legnar fänge!sereformen en ihärdig omscrg, har
funnit att systemet af gemensamt arbete med
stilfatigznde zlideles icke uppfyller sitt ända-
I mål, och har beslutit i stället införa enslighetc-
Tfänge!se. Ett cerhän syitanse l-gförslag har
Iden år 4844 framlegt, men dett: bar ännu
licke komm t under öfverläggning. Då imedler-
Itid det tilltagand2 antalet af brott gör byggan-
Idet af nya färgelser r.ödvändigt, har konungen
företagit sig att anstalta om uppbyggande af ettl:
Ikorrektionsb :s i Löwen efter Pentonvillefän-
gels-ts rnönster.
Efter detta, måhända ofullständiga, uppräk-
nande af regeripgar och folk, hvilka beträdt!
reformens bara, kunna vi icke underlåta att
omtala den kraftfulia demonstration, som för
några minader sedan egde rum i Frankfurt am
Main vid ett sammanträde af representanter:.
från Förenta Staterna, England, Ryssland och
alla det öfriga Europas nationer. Hvirja re-
gering och äfven vår hade ombud vid denna
församling. Ena af Tysklands u:märktaste rätts-
lärde ) förde presidium. Alla fängelsereformen:
angående frågor blefvo grundligt utredda. Med
kammarens tillåte!se föredraga vi lösaingen af
de vigtigaste i afs:ende j1å ransaknings- och
straffinger.
I afseende på ransskningsfångar är församlin-
gen af den meninz: i afseende på dem bör
afsöndringen så tillämp:s, att de hvarken med
hvarandra eller med andra fångar kunna hafva l:
något slogs umgänge, undantagandes i det fall,
då på de fångnes egen begäran r:nsakningsdom-
rarne lålla det för rådligt, att bevilja dem
ett visst umgänge inom lagligt bestämda gränsor,.
I afseende på straffångar menar församln-
gen: enslighetsstr: ffst bör i afseende. på dem
tillämpas med skörpning och förwildring, efter
graden af förseelserna, domens beskaffenhet,
fångarnas personlighet och förhållande, så att
hvarje fånge är sysselsatt med ett nyttigt ar-
bete, hvarje dag hair rörelse i fria luften, åt
njuer religiös, moralisk cch skolundervisning,
tager del i guds jensten, mottager regelmössiga
besök af själasörjare utaf sin tro, af förestån-
daren, af läkaren, :f uUppsigtskommissionernas
ch skyddsföreningarnas medlemmar, utom an-
dra besök, som husordningen möjligen wulåter.
Detta är den i Europa förherrskande isigten i
afseende på fängelsereformen. Inspärrning och
gemensamhet, äfven med afskiljande under nat-
ten, samt med arbste och stllatigande under
dagen, är erkänd som otilifredsställande för upp-
nåendet af. det mål, på hvilket så många be-
mödsnden och önskningar med kraft och ihär-
dighet rigtas.
Vända vi nu våra blickar åter till Frankrike,
så se vi, att den ifrågavarande saken här äfven-
ledes gjert ett stort steg framåt. Julirevolutio-
nen, mensklg och ädel, såsom allt, som söker
sin styrka i lag och rätt, har förberedt dennz
reform genom betydande förbättringar i vår
kriminal-lagstiftning, enkannerlgen genom in-
skränkning af de fall, i hvilka dödsstraffet skall
tillämpas. Det första steget togs af deputerade
kammaren, hvilken i en den 6 Okt. 1830 af-
gifven skrifvelse till koaungen antydde den
I förbättring, hvars skyndsamma verkställande
Isyntes densamma rådligt, och utmärkte peni-
Itentiärsystemet såsom grundvalen för vidare
icke mindre önskvärda framsteg. Dess utskott
Isade i dess namn: utom dödsstreffet hafva vi
intet, söm med någon fördel kan träda istället
letar den skräck sam är ha,ätnsd att förekommal