RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. En man af kronoarbetskorpsen på Rindön vid namn Carl Johan Bjurvall hade funnit tillfälle att rymma, men blef i går ute på Värtan ertappad af en tullvaktmästare, som under låtsadt deltagande för hans belägenhet förde honom med sig in på krogen vid Blockhustullen och der trakterade honom med en sup eller två; hvarpå han med biträde ar en annan person grep rymmaren och tränspörterade honom till staden. Under vägen hit hade Bjurvall gjort flera försök att slå sig fri och äfven framtagit en knif, men hvilken han så illa förstått sköta, att han sjelf blef sårad. B. har varit dömd för tredje resan stöld. Vid polisförhöret, som i dag med honom anställdes, uppgaf han, såsom anledning till rymningen, att han velat ut och roa sig lite: tiden var honom så lång på Rindön, och han hade ännu två år qvar af sin arbetstid. Hr polismästaren sade sig hafva hört, att man hade roligt äfven på Rindön, att der t. ex. anställdes dansnöjen emellanåt; men Bjurvall förmälde sig icke veta om annat slags dans, än med hasselkäppen, som dansar på ryggen. — Rymmaren skulle återföras till behörig ort. — I går afton inkom en f. d. kronoarbetskarl vid namn Niklas Magnus Söderman på en krog, i huset M 47 Vid Lundtmakaregatan, och begärde en half butelj punsch, den han äfven betalde; men medan uppasserskan lemnade rummet på några ögonblick, hade Söderman ur en låda i en oläst chiffonier tillgripit en penningsumma af 97 rdr och dermed begifvit sig på flykten. Han är ännu ej ertappad. — En qvinna vid namn Sophia Ahlin, hitkommen för att uppsöka sin man, en stackars sockenskräddare som ligger på lasarettet, blef i går afton omkullslagen och sparkad blå och blodig för det hon icke ville dansa. Hon hade haft sitt qvarter på krogen i huset JA 40 vid Hötorget, och der tog man sig vid tillfället en liten dans i ett inre rum; en person bjöd upp henne, men då hon svarade nej blef han otidig och slog omkull henne, hvarpå hon fick uppbära åtskilliga sparkar och blef slutligen utföst på gatan, der några medlidsamma personer funno henne liggande. En person hade blifvit kallad, på misstankar att hafva begått våldet emot denna qvinna; men han nekade, och hon kunde ej he!ler känna igen om han var den rätte. Målet uppsköts för upplysningars anskaffande; emellertid skulle den misshandlade qvinnan besigtigas. — En vestmanlänning vid namn Erik Olsson angifver, att han sistl. gårdag varit ute för det bedrägliga sällskap, som har till födkrok att spela fem kort och sista sticket med lättrogna bönder. Ea cigarrarbetare Silander hade sökt upp bonden på Hötorget och framfört helsning från en obekant person, att en fora vore att tillgå, för hvilken skulle erhållas hederlig betalning. Bonden följde Silander till en krog vid Malmskilnadsagatan der foran skulle afhemtas; men när bonden kom in på näringsstället, fann han der för sig ett par tre personer, som spelte kort. Som den ene syntes hafva en afgjord tur och i förtroende visade bonden sitt spelsätt, hvarigenom han nödvändigt skulle vinne, föreställda den enfaldige landtmannen sig hafva ingenting att riskera, om han, i kompani med den skicklige spelaren, deltog i ett parti; men det afopp så, att han förlorade 36 riksdaler, och medan han stod der, häpen öfver denna utgång, gick motspelaren, en cigarrarbetare Melin, dädan med sin vinst. Melin erkänner att han spelt med bonlen fem kort och sista sticket, men på bonlens egen önskan och begäran. Först hade bonden varit med om att spela om ett lag bränvin; då yckan härvid gynnade honom och han äfven fick ora kort till andra spelet, så att han såg sig god Itt vinna, hade han, bonden sjelf, proponerat att pela om 39 banko, i fall man så ville. Melin hale då framtagit en 30 rdr bankosedel och bonden ippräknat sina 36 riksdaler; M. vann. Denne anåg sig sålunda hafva ärligt bekommit penningarne, nen förklarade sig vid polisförhöret benägen att känka bonden dem tillbaka: han behöfver dem sanhända bättre än jag, sade han. Erik O!sson åerfick således sina penningar, med uppmaning af olismästaren, att omtala för sina grannar hvad som ändt honom, på det dessa måtte taga sig till vara ör dylika äfventyr. — En sämskmakaregesa !l hade i natt på gatan rt något slags oljud, och, då en stadsvaktspatrull Asserade förbi honom, uttalat ordet korf, hvarföre an tilltalades i polisen i dag. Staussoldaterna beuro sin rapport, i hvilken ordet korf blifvit utdt såsom ett oqvädinsord mot patrullen; OCh 8ellen blef dömd att plikta 8 rdr 46 sk. bank 9 — En sandåkare, som i går afton inkom till sta in, hade lemnat sin häst och åkdon utan tillsyn ora Vattugränd, medan han uträttade ett ärende. är karlen återkom hade häst och åkdon försvunt. I dag morse återfann han sin häst, lös och lig spatserande i en gränd på norr; släden och Idonen saknas ännu, Ti BETET rs rar ET TT ÅRSTA TE EAA 4