sta skymt af en sådan misstanka.
och utmärkelse?
Hvad 0 s sieltva beträffar, så, långt från attla
vara, missnöjda med resultatet af hr öfverste-
löjnantens arbete, stadna vi på visst sätt i
verklig förbindelse derför, så till vida nemli-
gen, som br öfverstelöjtnanten under sitt be-
mödande att försvaga verkan af hvad Afton-
bladet förut yttrat, tvertom deråt gifvit en ly-
sande bekräftelse, i allt hvad sjelfva tvistefrå-
gan angår samt dessutom, ehuru troligen mot
egen förmodan, benäget försett oss med iåtskil-
liga nya skäl, hvilket skall visa sig tydligt så-
som kilden i en spegel, när vi få tillfälle att
analysera hans konstrika opus.
Det är likväl icke möjligt att omedelbart
följa herr öfverstelöjtnanten på spåren i hans
bug:ande vändningar så som det fordras för att
ådagalägga detta; hvarken tid eller utrymme
medsifva det nu. Vi nödgas i detta hänseende
förbehålla oss att framdeles få återvända till
ämnet, under försäkran, att vi brinna af håg
att kunna komma dertill så snart som möjligt,
För ögonblicket måste det vara nog att vi der-
före inskränka oss till en helt kort framställ-
ning för att återföra denna polemik till huf-
vudrågan, som herr öfverstelöjtnanten så gerna
synes vilja sfligsna.
Hvad är det då som utgör det egentliga tvi-
steämnet? Jo hr öfverstelöjtnanten hade med
de famösa upplysningarna,, sistlidne somras till
ändamål att få den svenska allmänheten att
tro, först och främst att det Amerikanska mi-
lissystemet icke duger i militäriskt hänseerde,
och för det andra att försvarsanstalterna i För-
enta staterna med deras milis äro vida dyrare
än de Europeiska maktern2s stående armeer. I
det förstnämnda hänseendet hade hr öfverste-
löjtnanten gjort åtskilliga uppgifter angående
flere af Amerikanernes strider med Engelsmän-
nen, hvilka vi med utdrag ur m:r Normanlfö
Pringles bok visat innefatta bestämda oriktig-si
heter. Ingen enda af dessa anmärkningar harb
hr öfverstelöjtnanten egentligen förmått gen-
drifva, hvarföre han i stället sökt försvaga ver-
utdrag ur andra ställen af hr Pringles bok,
hvilka egentligen u!göra ett försvar för Engel-
ska truppernas bravur, den Aftonbladet aldrig
dragit i tvifvelsmål. Hr öfverstelöjtnanten har
i öfrigt härvid gått tillväga i afseende på denna
stridsfråga, ungefär såsom de konservative van-
ligen göra vid bedömandet i allmänhet af
stater med demokratiska institutioner. MHvz2rje
misst2g, brott eler mensklig svaghet, som i en
sådan stat kan uppletas, skrifva de genast på
den demokratika författningens räkning; men om
tillståndet i de absoluistiska staterna är myc-
ket värre, och sedligheten långt sämre, så sätta
de aldrig i fråga att den despotiska författnin-
gen der kan vara orsak till några dylika miss-
förhållanden. Om ett slagsmål eller gatupp-
lopp eller ett drag af sjellbämd passerar i Ame-
riki:s aflägsnaste stater, så är demokratien skuld
dertill, men i Ryssland betyder dagligt våld och
oräctvisa intet.
Ingenting retar dem likväl så mycket, som
om en demokratisk stat framgår på civilisatio-
nens bana med ett lugn och en sjelfbehersk-
ning, som kan citeras såsom ett mönster, så-
som i Norge. Då heter det, att sådant omöj-
ligt kan bära sig länge, en sådan stat måste
förr eller sednare gå sin upplösning till mötes,
att den fria författningen väl kan duga för det
landet, men icke för andra, o.s.v. Att andra
samhällen, med absoluta eller aristokratiska för-
fattningar, redan befinna sig i eit slags upplös-
ningstillstånd, det bekymrar de konservative
deremot alldeles icke, det står i alla fall för-
tröffligt till, tycka de. Ungefår så bar hr Ha-
zlius förfarit i afseende på frågan om Förenta
Staternas försvarsstyrka. Att den amerikanska
milisen en och annan gång blifvit slagen, det
framtager han såsom bevis, att systemet icke
duger till landets försvar; men att Amerika-
nerne segrat i det hela, i båda krigen, det får
icke gälla något i vidräkning. Hr öfverstelöjt-
nanten har helt och hållet glömt, att man kan
citera tusen bataljer, der äfven stående trup-
per tagit till flykten; men emot dem bevisar
såd:nt naturligtvis intet. Är det möjligt att
vara behäftad med mera ensidighet?
I synnerhet äro de resonnemanger, som före-
komma i hr öfverstelöjtnantens artikel om kri-
get i Mexico, tillskrufvade ända till den grad,
att hr H:s derigenom sjelf nedrifvit hela sitt
system, utan att sjelf märka det. Vi måste
spara upptagandet af detta stycke till en an-
nan gång, men bedje imedlertid läsaren lägga
väl märke till, att vi åtage os: bevisa den nu
gjorda uppgiften.
Hvad kostnaderna för de serskilda slagen af
försvar angår, hvilket utgjorde hufvudpunkten
i tvisten, så torde det ännu vara i minnet, att
br öfverstelöjtnanten med en serdeles säker ton
upplyste, icke blott att en amerikansk sol-
dat kostar scx eller sju gånger så mycket som
en europeisk, utan också, att milicens exercis
kostar 23 millioner dollars årligen i allmänna
utgifter. Nu har hr öfverstelöjtnanten haft god-
beten medgifva vår anmärkning, att milisens
exercis icke kostar en shilling, och på köpet
sjelf förklarat sin ledsnad att hafva råkat upp-
gifva den der siffran; han tyckes icke en gång
rätt kunna förstå hvar han fått i den.
Ja! visst får det väl medgifvas, att det var
ledsamt att nödgas stryka bort en sådan sum-
ma, i synnerhet då man varit så säker derpå,
som hr öfverstelöjtnanten. Då man vet, att
det anses temligen bastant, redan att skrifva
sju för tu i en räkning, så måste tjugufem mil-
lioner i stället för intet vara ännu mycket
styfvare.
Sedan hr öfverstelöjtnanten nu benäget nöd-
gats låta pruta med sig tre fjerdedelar af den
ann fana hastun dan 2 Lr. act för vår dal att