eller förfallandet af hans antagande, kommut.
förklarade sig för det sednare alternativet. D::
B. inkallades vidare till di::s sammankomst at:
redogöra för sitt hsndlngssätt, hvilken redo-
görelse jemnade missförhallandet mellan dokt.
och dir:s närvarznde ledamöter. En kommitt
utsågs för granskandet af alla tjenstemännens
instruktioner, emedan dir. ej ännu, efter hvad
d:r B. föreslog, ville granska reorganisations-
förslaget.
Nämnde omarbetning drog dock ut på tiden;
det osäkra och obehagliga i d:r B:s ställning blef
för honom allt mera plågsamt; han sökte en
ledig militär-läkarjenst och begärde direktio-
nens sammanträde att emottaga hans afsigelse
af ö verläkare:jensten. Direktionen sammanträd-
de, förekallade d:r B. och gillade de hufvud-
sakligaste punkterna af den föreslagna instruk-
tionen, hvarefter direktionen i underd. hos Kyl.
Maj:t anhöll, att Kgl. M:t täcktes, oberoende af
det stora reorganisationsförslaget, särskild: till
granskning företaga ifragavarande instruktion för
öfverläktaren. D:e B. återtog sin ansökan och
Kgl. M:t gillade i nåder instruktionen d. 8 A-
pril 4843.
Direktionen ingaf i September s. å. en un-
derd, berättelse om barnhusets förvaltning åren
1840—21, och anmalte, i slutet deraf, nödvän-
digheten af barnhusets u vidgning och det sig
alit mer framstallande bebofrset af ett clinicum
1 barnsjukdomarne. Riksens Ständers revisorer
til:istyrkt2 ett allmänt understöd för begge de-
larna, och då Kgl. M j:t, såsom grund för blif-
vande proposition till Rikets S:änder, infordra-
de barnhusdirektionens yttrande i frågan, för-
klarade direktionen, att den ansåg en klinisk
lärare i barnsjukdomarna nödvändig, att denne
lärare borde undfå samma lin som professorer-
na vid Ko .ngl. Carobnska institutet, med hvilka
han äfven i öfrigt borde stå i paritet, samt att
direktionen vore sinnad till Rikets näst sam-
manträdande Ständer inkomma med plan och
kostnadsförslag till barnhusets utvidgning, hvar-
vid jemväl förutsä:tes, att barnhuset bör befia-
nas f ett sådent skick, som för en kliniskt un-
dervisning å stället är af nöden,. Denna plan
och kos nadsförslag har hittills uteblifvit. Kyl.
Maj:t föreslog imedlertid vid 4844—43 årens
riksdag och Riksens Ständer biföllo anslag åt
en klinisk lärare i barnsjukdomarne, och d. 3
April 1845 utnämades c:r B. till professor deri,
med vilkor, att så lange han tillika var öfver-
läkare vid barnhuset, af lönen afstår 300 rdr
bko årligen åt en amanuens.
Reorganisationskommittens tillvaro bar, sedan
direktionens sist anförda utlåtands, tillkännagif-
vits blott genom en enda handling d. 42 Sept.
18414, hvaruti visas att dess overksamhet här-
iedts från itereradt uppskjutande af dess för-
slagsgranskning af direktionen, hvilket uppskju-
tande åter berott på de besynnerligaste orsa-
ker, såsom t. ex. att förslaget hos hr kyrkohber-
den Ekdahl försvunnit för ett habt år — att
br E. i anförande til protokollet åberopat upp-
gifter från kamrerarekontoret, stridande mut
dem kommittea fått från samma kontor — att
detta föranledde nya uppgifters inhemtande och
ett vederlägzande af hr E:s åberopande, hvilket
bade till följd ett nytt svar af hr E., hufvid-
sakligen rig:adt mot d:r B., m. m. — allt för-
dröjande fragan och fö:anledande personligt o-
behag.
Nu tillkommo vidlyftiga förhandlingar i barr-
husdirektionen rörande förekommsandet af vene-
risk smittas spridande från och till birnen m.
M., som visade att förtroendet mellan d:rek-
rionen och d:r B. var i grunden stördt, hvar-
före doktorn vill Kongl. M j: d. 7 Jali 1847
ingaf undrd. ansökan, att d1å det under när-
varande förhållanden vid allm. barnbuset ej var
för honom möjligt, att med dess befattning så-
som klinisk tarare i barnsjukdomarna förena
ofverlikaretjensten vid barnhuset, utszn mehn
för undervisningen, han måtte från denna of-
verläkaretjenst i nåder varda entledigad. Barn-
busdit:ektionen förklarade, håröfver hörd, att den
mot d:r B:s afgång bade intet att erinra, men
att den i thy falt underd. afstyrker fortfarzndet
af d:r B:s kliniska lärarebefattning, såsom for
inrättningen främmande, och afstår från yrkon-
det af barnhusets utvidgning; bvarjemte direk-
tionens läkareledamot, d:r Carls-on, förklarade,
att ehuru ban ej ansåg den kliniska undervis-
vingen fråmmande för barnhuset, han dock
trodde den lämpligare kunna förläggas vid ett
framdeles inrättande barnsjukhus. Kongl. Maj:t
in:ordrade bäröfver yttrande af Kongl. Sund-
hetskollegium, hvilket i sin ordning hörde Ca-
rolinska institutets professorer. esse begärd
af d:r B. en fullständig utveckling om hvilka
de närvarande förhållanden vid allmänna barn-
huset, voro, som omöjliggjorde föreningen af
öfverläkartjensten der-ammastädes med kliniska
lårarebefattningen i barnsjukdomarna. D:r Berz
afgaf då en unuderd. förklaring, innebållande of
vanstående bistorik över doktorns förhallande
till barnhusdirekt:onen, samt en fullständig fram-
ställning af allt hvaruti barnbusdirektionen och
doktorn varit af skiljakuga tankar — en bän-
v:somg på det missförstånd, de organisationsfel,
som från barnhusdcirektionens sida framkallat
vbenägenhet så väl mot honom, som mot de
gjorda reformförslagen, från hans sida framtvin-
get ansöknicgen om afsked — bevis, dels med
historiens, dels med den vetenskapliga forsk-
ningens och erfarenhetens skäl, att barnhuset,
hvarken till följe af dess uppkomst och utveck-
ling, styrelsens fordna eller närvarande organi-
Isation och redovisnin;sskyldighet, eller inkom-
sternas natur, är en kommunalinrättning, som
)f Sveriges Konung och Ständer kan göra sig
oberoende — att detsamma redan nu erbjuder
Ide nödvändigaste fordringarne för ett elinicum
1 barnsjukdomarna, så väl hvad lokal som sjuk-
personal beträffar — att på Kongl. Maj:s nåd.
befallning med. studiosi redan ett fjerdedels se
tel egt samma rättighet till barnhusets besö-
kande, som å deras sida nu och framdeles kan
fordras — att ett särskildt barnsjuk! us för
Stockholm ei på långt när skulle kunna fylla de