samt om regeringsärendenas fördelning, beredning och föreoragning, när konungen går i fält eller befinner sig på resor. Hr von H-rimansdorffs vid förra riksdagen afgifna reservatioa mot Konstitutionsutskortets tillstyrkande af detta försl2g, upplästes och understödd-s af frih. J. Cederström samt grefve Lzagerbjelke. Hr von Hartmansdorft utvecklade den ytterligsre. Förslsget försvarades af terr Lefreno, frih. Rad. Cederström och exc. Posse. Votering, son anställdes, utföll med 71 röster för och 68 röster mor. 3:3je puukten om ansvar för eftertryckande af skrifter, vill bvilka anira staters undersåter ega förlagsrätt, bifölls utan diskussion. 4:de punkter, inneh. förslag, väckt i Konstitutionsutskot:et ang, ändring i Riksdags-rdningens 41 och 22 SY, viaikommande representatioosrät igheten :ior Fahlu bergslag, och en mera systematisk uppställning af åtskilliga momenter i 4: S, antogos uran disku-sion. ö:te punkten, om uteslutande ur 41 R.O. af stadgandet, att vaiförrättare vid rissdagsmannaval skall vara af orilse stånd, afslogs på det af br von Hartmsnsdorff anförda skäl, att då Bundeståndet genom afslag till förslaget tillkänuagifvu, att det ej vill hafva frälse valförrättare, borde Adein ej visa, att den vill truga sig på Ståndet. 6:18 punkten: tvänne, af hvarandra oberoende förstsg om tillägg i 238 8 R. F. rörande befordringsrätt för utländske män till vissa embeten och tjnster. Hr von Hartmansdorff uppläste sin vid förra riksdagen afgifna reservation mot det första förslaget och yrkade afslag. hvaruti frih. J. Cederström instämde, på den grund, att det föreslagna stadgandet vore onödigt. Mot br von Hartmansdorffs anmärkning, att utländningar ej borde förklaras kompetente till domarepl!atser, invände grefve Lagerbjelke att Finnar, som med oss hafva lika seder och lagar och bland hvilka vi tagit våra utmärktaste jurister, icke borde utestängas från möjlighet att här vinna befordran. Hr Ehrenborg gjorde anmärkning vid ett fel i redaktionen. Hr von Hartimansdorff opponerade sig äfven mot det andra förslaget ; men begge blefvo bifallna. 7:de punkte:, om tvänne tillägg tll 72 S. R. F., åsyftande ökad garanti för Riksbankens credit. För första tillägget yttrade sig hrr Lefrån, grefve: Lagerbjelke, grefve Gyldenstolpe och von Hartmansdovrff; mot detsamma frib. J. Cederström och hr Munck af Rosenschöld. Tillagget antogs. För det andra yttrade sig hr Lefren; mot detsamma: grefve Lagerbjelke, frih. J. Cederström och hr Printzensköld. Tillägget afslogs, hvaremot br Lefrån, grefve Gyldenstolpe och frih, Rud. Cederström reserverade sig. 8:de punkien, ang. repressntationsrättigheten för Stocknolms stad. Frih. Styrbjörn von Stedingk ansåg härmed banan börjad i smått med hvad man snart vill i stort, nemligen allmänna valprincipen. Hr von Hartmansdorff förmenade, att frih. häruti hade orätt. Hr Lefra anssg denna förändring för en principfråga: den stora frågan för dagen, nemligen om allmänna val, hvilka hr Lefrån ansåg förderfliga och ledande, om framåt, då till en afgrund, från hvilken han med högan röst bad Gud bevara fosterlandet (vågra bravorop). Grefve Henning Hamilton ogillade också allmänna val, men ansåg flera skäl tala för antagande af förevarande förslag. Frih. A. Cederström, br Munck af Rosenschöld och frih. Raab ansågo, att när borgareståndet, hvilket förslaget närmast rörde, ingått derpå, borde adeln ej lägga sig emot det. Förslaget bief förkastadt, hvaremot frih. Raab afgaf reservation. 9:de punkten, ang. ändringar och tillägg i föreskrifterna om grundlagsfrågors beh:ndling, af logs, sedan grefve Gyldenstolpe yttrat sig derför, samt frib. J. Cederström och hr von Hoartmansdorff deremot. Derefter remitterades åtskilliga från utskott återlemnade ärender till andra u:skott, och bord!ades en mängd från banko-, lagoch statsutskotten inkomna handlingar. Plenum slöts först kl. 3, till 44.