En kommitt af artilleri- och ingeniör-office-
rare är förordnad att ingifva utlåtande öfver
nödiga försvarsverk vid kusterna.
TYSELAND.
Grefve von Arnims sjukdom är, såsom de
berättas, af en allvarsam beskaffenhet; han sksl
lida af en svår typhus.
I Wien fortsättas rustningarne med ifver
den dervarande gevärsfabrikanten Fruwith, ägare
af ett ganska betydligt etablissemang, bar aj
staten fått uppdraget att förfärdiga 3500,000 ge-
vär, som han skall leverera i vissa terminer.
3000 hvarja gång, till armeen. Uppfyilande:
af kontraktet blir så sorgfälligt bovakadt, ati
dågligen en general, en stabsofficer och tvenne
kaptener på vissa timmar inspektera fabriken
och iakttaga arbetets fortgång.
Inom statsrådet skall nyligen en ganska lif-
lig debatt förevarit rörande anskaffande af pen-
ningar till bestridande af utomordentliga ut-
gifter.
Den 6 Januari skulle i Wien den nya veten-
skapsakademien högtidligen öppnas, i närvaro
af dess curator, erkehertig Johan, uti polytek-
niska institutets salar.
GREKLAND.
Grekland har varit utsatt för betänkliga hän-
delser, men hvilka sannolikt ej komma att äga
några vidare följder nu mera, sedan folkets tän-
kesätt blifvit vid tillfället bestäradt kändt. Vid
samma tid då kabinettet i Athen bade beslutat
gifva ef:er för Portens anspråk på upprättelse-
förklaringen, och dermed besvärja stormen från
det: hållet, var ett nytt slag förberedt mot
Grekl:nds bestård och oberoende, och att det
måttad:s af samma ingifvelse, som bemäktigat
sig Porten, röjer sig tydligen af biomständghe-
terna. Eti allmönt uppror skulle nämligen ut-
bryta i näs:a Febiuari, och begynnas i Patras,
genom öfverste Merentitis, en f. d. röfvarehöf-
ding, som kort efter sista revolutionen fått nåd
genom bemedling af en gammal kamrat, gene-
ral Grivas, och blifvit med sin lilla tropp an-
ställd i statens tjenst. Det var icnan Grivas
sjelf hade rest till England och efier återkom-
sten höjt upprorsfanan. Merentitis tropp vore
nu förlagd i Patras; men regeringen hade fått
kunskap om den nya sammansvärjningen och
beslutat låta gripa chefen; underrättad härom
af sina gynnare i Athen, beslöt han förekommz2
saken. Om-aftonen den 9 December, när en-
gelska ångfartyget Spiifire från Korfu hade ka-
stat avkar i hamnen vid Patras, arresterade
Merentitis batsljonschefen, major Sturnsri, och
tågade ut med sin tropp för att äfven gripa
ortens nomark, R.ndopulos. Denne lycka-
des likväl fly idet närbelägna österrikiska kon-
sulatbuset, och sedan Merentitis låtit plundra
hos- Rondopulos, inträngde han med sitt man-
skap äfven bos österrikiske konsuln och for-
drade nomarkens utlemnande. När hvarken
hot med sablar eller bajonetter skämde kon-
suln, aftigade röfvarehopen, sedan den äfven
här tillgripit åtskilligt af värde; och nu vände
den sig till banken, der 420,000 drachmer fun-
nas i klingande mynt, som röfrarne bemäkti-
gade sig. Derefter ville de äfven tillgripa stats-
kassan; men dit hade redan hunnit ankomma
en tropp gensdarmer, som afslogo anfallet. Mor-
gonen derefter anfölls huset der denna kassa
förvarades, med förstärkta krafter, och eröfra-
des; men kassan hade m natten blifvit undan-
skaffad och lemnad i förvar hos engelske kon-
suln. Upprorsmännen anföllo sedan kasernerna
för de reguliera tropparne, och dessa troppar,
antingen fega eller förrädiska, kapitulerade.
Nu trodde Merentitis sig kunna eröfra sjelfva
fästningen, den så kallade Moreas skans; men
besättningen der höll sig och afslog anfallet. I
Patras fiones äfven ett befästadt slott, med en
svag besättning; denna gaf sig om aftonen. I
besittning af slottet ansåg han sig den 44 Dec.
för herre i staden och utskref en brar.dskatt om
300;000 dracamer för att, som han sade, kunna
fortsätta kriget,. Ett stadsgarde bildade sig nu,
men stadens kommendant Kalamogderti, som
sjelf skall tillhört de sammansvurne, vägrade
att anfalla Merentitis; och en annan samman-
svuren men föröfrigt en i Patras ansedd man,
Benizelos Ruffos, sökte öfvertala folket att gå
in på Merentitis fordringar. D. 42 hade bor-
gerskapet redan - beslutit lemna rebellerna
34,000 drachmer, som man visste finnas i den
räddade statskassan, då underrättelse ankom
att nömarken Rondopulcs hade undkommit och
beväpnit några bundra bönder till stadens und-
sättning, samt blifvit förstärkt med reguliera
trupper från Tripoliza. Den 43 visade sig
också denna styrka utanör staden, men möt-
tes af Benizelos Ruffos, som sökte afbålla
den från att intåga, genom förklaringen att
borgerskapet öfverenskommit med Merentitis
och lemnade honom de 534,000 drachmerna
och att denne skulle draga sig undan fredligt.
Fastän Rufos (likasom Kalamogdartes) var en
af cheferne för nationalgardet och f. d. depu-
terad, brydde man sig ej om dennes föreställning,
utan inryckte i staden; borgerskapet slöt sig
nu till hären; rebellerne angrepos och måste
vika, ehuru icke utan motstånd. De drogo sig
till hamnen, och blefvo der afhemtade i slupar
från det engelska ångfartyget, på hvilket de
stego om bord. Merentitis tropp bestod ur-
sprungligen blott af 98 man; de som räddades
af engelsmännen voro 64; de öfriga 34 hade
dels stupat, dels blifvit gripna. Den 414 böll
nomarken ett sammanträde med konsulerna,
hvarvid han förkastade åftalet med röfvareska-
ran, och återfordrade de i storbitanniske kon-
- Co 2 I fe LO TI. FANN Jos Asos a