FTVULRIRIN UT ZC r
— I Bondeståndels gårdagsplenum fortsattes
diskussionen rörande den i sistlidne lördagsple-
num föredragna kongl. propositionen om beskatt-
ningsväsendets, samt uppbörds- och redovis-
ningsverkets förenkling. Diskussionen var sär-
deles liflig och långvarig; bland omkring 25 ta-
lare, Yyitrade sig blott trenne emot skatteregle-
ringsförslagets första alternatif eller stattern:s
utgörande i penningar och detta endast vilkor-
Jigt, eller med förbehåll af uppsägningsrätt.
Deremot yttrade sig många talare emot det an-
dra alternativet, eller skatternas uigörande i
spannmil och smör.
Olaus Eriksson gjorde uti ett skriftligt anförande
åtskilliga anmärkningar mot den kongl!. propositio-
nen. Talaren an:åg stora, snart sagdt oöfverstigliga
hinder möta den åsyftade reformen; åtminstone hvad
Bohuslän vidkommer, ansåg tal. sig föranledd att
-protestera mot åtskilliga punkter af den kongl. pro-
positionen, hvilka voro af en så genomgripande na-
tur, att de ej kunde -:med tysthet förbigås. Att öf-
verflytta häradsskrifvarens befattning på länsmannen
ansåg tal. ganska olämpligt, och hvad tiden för upp-
bördsstämman vidkom, föreslog tal. dess framflytt-
ning till Mars eller April, i stället för Februari.
Johannes Andersson från Skaraborgs län yttrade
sig med värma öfver behofvet om skatteväsendets
förenkling, samt yrkade, att ståndet måtte stanna
vid de af kommitterade föreslagna förste alternatif,
eller skatternas utgörande i penningar, hvarigenom
de prejerier kunde afskaffas, som nu göra allmogens
skatter ännu mera tryckande än eljest vore fallet.
Vill man ändamålet, så måste man äfven vilja med-
let. Talaren hembar kommitterade sin erkänsla och
tacksamhet för det nit och den omsorg, som blifvit
nedlagd på förslaget, hvilket vittnade om lika stora
insigter, som ett berömligt nit att bringa det svåra
arbetet till ett godt slut, och sålunda gagna det aäll-
männa.
Sven Heurlin ansåg skattejemkningskommittens
förslag vara det största mästerstycke, som någon
kommitt hittills frambragt. Förslaget om ränte-
persedlarnes förenkling kunde också sägas vara grun-
dad på en mognad öfvertygelse: ty redan 1719 väck-
tes densamme, och har således behöft mer än ett
och fjerdedels sekel att komma till den. punkt, der
den nu befinner sig. Under 42 riksmöten har den
varit föremål för ständernas öfverläggningar och tor-
de derföre böra rekommenderas till det bästa, så-
som enda medlet att förekomma de prejerier och
missbruk, som i mansåldrar varit en följd afskatte-
väsendets inveckling och förbistring. Den kongl.
propositionen går derpå ut, att lösrycka och sönder-
slita kommitterades arbete. Det är för ständerna en
ovilkorlig pligt ätt tillse, det en allmän rättvisa läg-
ges till grund för skattebördornes fördelning. Hit-
tills hafva åboer i en och samma gård och under
alldeles enahanda vilkor, icke sällan blifvit mycket
olika beskattade; ja, det gifves exempel, att den ene
stundom betalt dubbelt mot andra. Vi känna bäst
jordbrukets tryckande bördor, och vill man göra
rättelse, så måste missbruken uppryckas med roten
och således inga lappverk antagas.
. Jöns Månsson från Skåne talade för en efterhand
skeende minskning af grundskatten, ehuru han sjelf
tillhör en provins, der grundskatten utgår lindrigare
än på många andra orter. Talaren föreslog kem-
manstalsräntans totala afskaffande och biträdde
för öfrigt kommitterades förslag.
Per Nilsson förordade kommitterades förslag och
beklagade, att Sverige i 200 år varit tryckt af ett
eländigt och omenskligt beskattningssystem, hvars
reformerande utgjort .en stående fråga vid hvarje
riksdag alltsedan 4809 års ändrade statsskick. Om
skatterna förvandlas i penningar hafva svenska all-
mogen derpå mycket att vinna, intet att förlora,
och embetsmännen böra äfven dermed vara belåtna;
ömsesidiga fördelar böra derföre göra intresset af
denna skatteväsendets förenkling gemensamt.
Sven Jonsson från Jemtland ansåg såsom en vä-
sendtlig förenkling af skatteväsendet, om kronohem-
man kunde få skattemannarätt. Talaren ogiilade
kommitterades andra alternatif, eller skatternas ut-
görande med spannmål och smör, som skulle föran-
leda till kronomagasiners anläggande i alla orter,
hvaraf uppkomme py kostnad, i stället för lin-
dring.
Petter Persson, Sandstedt och Gabrielsson än:
sågo för en förmån att få betata skatterna med na-
tura prestationer.
Andreas Bengtson lemnade bifall till kommitte-
rades förslag, och klagade öfver de prejerier, som
hittills ägt rum genom kasssering af lefvererad
REDERI NYE EET NEN SNES AVR NAN