e furstlige, till befistande af denna ställning,
utom eller uppöfver vanlig lag och moral, p3
le flesta ställen lyckats så inrätta, att äfven
let minsta muntliga klander kan straffas med
lera års fängelse, ja till och med lifvets för-
ust; och så starkt hafva de i detta hinseende
yckats inplan:a slafsinnets fördom äfven bland
mnars hederligt folk, att denna stränga 12g
vunnat på minga ställen missbrukas till full-
comligt godtycke, utan att väcka något särde-
es uppseende.
Allt detta måste kring furstarnas personer
kapa en nimbus 23f öfvermensklighet, ett slags
mdlig gloriole, som ytterligare på det högsta
tärkes af de nyss nämnda stora materiella fö-
eträdena, och göra dem till ett alldeles eget
lägte, icke i kött och biod, men af särskild
karakter; en kast, som, enligt hvad ofvan upp-
räknade facta visa, i alla yttre hänseenden är
uppsatt i en helt annan kathegori, än det ö-
riga menniskoslägtet. Hurudana skola nu följ-
lerna blifva för ställningen i vår verldsdel, om
lenna, både i bänseende till ce politiska lagar-
na, det borgerliga samfundet och umgängeskf-
vet alldeles särskilda kast, i en ingalunda obe-
räkneligt aflägsen framtid skulle öka sig så att
äga till en formlig population? Se der utan
.vifvel en intressant fråga, hvartill den lill:
märkvärdiga boken almanac de Gotha gilver
wnledning. Vi kunne naturligtvis icke tilltro
oss att lösa detta problem, men sannolikt skall
Jet snart börja att väcka bekymmer äfven hos
le mera tänkande bland furstarna sjelfva. Def
vissa är, att häruti ligger fröet till en py art
eodalsdel, men på annan grund och med helt
ndra och skarpare afskiljda qvalifikationer, än
len gamla.
I Asien träffar man flera kastformationer.
som kunna kallas liknande förebilder till hvad
wu i Europa synes förestå. Men ganska visst
ir, att dylika formationer här icke i längden
vära sig. Oförenliga med kristendomens och
len öfverallt ingripinde civilisationens ande,
vilken redan uppdagat det ihåliga och usur-
vativa i bördsadelsbegreppet, måste också furst-
igheten såsom race-begrepp en gång upphöra
;ch dess exceptionella ställning finnas ofören-
ig med rättstillståndet. Kanske är det icke så
ångt ifrån det rätta om man påstår, att möj-
igheten till problemets lösning utan brytniu-
sar egentligen ligger hos dynastierna sjeliv2,
ch måste bastå deri, att med undantag af de
egerande personerne, som böra hafva sin egen
ipphöjda plats, de öfriga medlemmarne af dessa
amiljer beqväma sig att nedstiga till det bor-
serliga lifvet och blanda sig med de öfriga
;amhällsklasserna. De skulle troligen intet för-
ora derpå hvarken i trefnad eller sannt men-
tiskovärde. Det är för öfrigt det enda sätt vi
iu kunna gissa såsom antagligt, och säkert är,
ut de förste som vidtaga detta steg, äfven skola
f eftertiden betrakt2s såsom de störste.