I Det är med anledning häraf, som fag vördsamt
går att föreslå, det Calmar län måtte delas i 2:ne,
på så sätt: att Norra och Södra Tjust, Aspelands,
Sefvedes och Tunaläns härader, med städerna We-
stervik och Wimmerby, — tvenne domsagor —
med folkmängd af öfver 73,000 menniskor, skulle ut-
öd ett län med Westervik till residensstad; samt
orra och Södra Möre, Stranda och Handbörds hä-
rader med Öland, jemte städerna Calmar, Borgholm
samt köpingarne Döderhultsvik, Mönsterås m. (l.,
tillsammans 3:ne domsagor, och en folkmängd af
420,000, skulle utgöra ett.
i Norra Calmar län, som blefve det minsta, skulle
då blifva större än Piteå, Umeå, Jemtlands och
Wisby län, samt ungefärligen lika stort med Hern-
ösands, Upsala, Stockholms med flere.
De ökade statsanslag, som härigenom skulle kom-
ma att utgå, kunde till en del tagas af Calmar
länsstat, och af besparade medel för fångars trans-
porterande, som genom bildandet af en ny residens-
stad i norra delen af länet icke skulle blifva så
obetydliga. — Skulle dertill för inköp af nödige
byggnader, som finnas i Westervik att köpas för
cirka 32,000 rdr bko, någon utgift komma att utgå
från statsverket, så vore det måhända icke så obil-
ligt när denna förändring så väsentligt gagnar pro-
vinsen, synnerligast vid betraktandet deraf, att sta-
ten icke nedlagt inom den några betydligare stats-
bidrag, som eljest varit händelsen inom många af
rikets öfrige provinser.
Jag anhåller om remiss till vederbörligt Utskott
af denna motion. Pelter Bengtsson.
Norra Tjust.