REVY AF TIDNINGARNA.
Dagligt Allehanda har i dag under titel de
konsuliativa statsråden, en artikel, som inne-
håller åtskilliga ganska goda tankar och an-
märkningar. Artikelförfattaren ser i dessa stats-
råds införande en afsigt hos lagstiftaren, att
gifva dem ett slags politisk bestämmelse, såsom
bevakare af de politiska principerna. Efter ut-
veckling af denna sats, tillämpar författarer
den på följande sätt, på tillvarande förhållan-
den.
Med denna åsigt om de konsultativa Statsrådens
bestämmelse inom rådkammaren, kan det ej vara
utan förvåning, som man funnit att, vid afgifvan-
det af Konungens stora proposition angående stats-
verkets tillstånd och behof, de nämnde medlemmar-
ne af Konungens Råd endast spörjas till på första
bladet af protokollet, der de äro upptagna bland de
närvarande. Troligen hade likväl mången med
oss väntat att från dessa herrar finna en allmän
åsigt uttalad uti flere af de ämnen, som innefattas
i nämnde proposition, och framför allt en frimodig
framställning , dels om det allmänna tänkesättets
fordringar, och om den verkan på detta tänkesätt,
som förhöjda anslagsfordringar för improduktiva före-
mål skulle åstadkomma, dels angående nödvändig-
heten, att, då behofven af anslag f.n. äro så högst
trängande för sådana föremål, hvilka möjliggöra en
förbättring i vår kriminala lagstiftning, vårt under-
visningsväsende m. m., åtminstone uppskjuta med
proponerande af ökade utgifter för försvarsverket
0. d. — för att ej nämna, det bemälde konseljle-
damöter icke med ett enda ord fästat Kgl. Maj:ts
uppmärksamhet vid de i så. många afseenden illa
beräknade tillstyrkanderna af krigs- och sjö-mini-
strarne, att Kgl. Maj:t måtte meddela fastställelse
af planer för landt- och sjöförsvaret, innan rikets
ständer godkänt dessa planer eller yttrat sig dertill
vilja gifva anslag, hvarförutan naturligtvis fasstäl-
lelsen betyder ingenting. Och för att nu icke tala
om andra frågor än de aldra vigtigaste, har det
kunnat annat än väcka en smärtsam sensation hos
de liberale att finna äfven de män inom konseljen,
som de ansågo såsom försvarare och representan-
ter af deras åsigter t. ex. uti representationsfrågan,
stå såsom en man med de öfrige och icke ens uti
ett till rikets ständer medföljande protokoll antyda,
huru de funno denna maktpåliggande fråga böra
för framtiden behandlas för att komma till något
resultat?
Vi äro icke några vänner af protokolls- och thy
åtföljande reservationsväsendet; men efter som detta
nu tillhör vårt statsskick, så skulle det, tyckes oss,
vara ganska upplysande om ett ordentligt diskus-
sionsprotokoll fördes, nu såsom i gamla tider, åt-
minstone i de ärender, hvilka framläggas för rikets
ständer, helst det icke här hvarken är, eller kan
vara såsom i England och Frankrike, att ministrar-
ne svara en för alla och alla för en. Möjligen
skulle det äfven mer, än man kanske föreställer sig,
lägga band på böjelsen till allenestyrande, om nå-
gon sådan tilläfventyrs vid något tillfälle kan sig
förete, derest Svenska allmänheten sjelf finge se,
att skälen både för och emot Regentens åsigt bli-
vit vid rådsbordet ärligt framlagda och pröfvade.