deraf publicerade, torde man af dettas beskaffenbet med temlig säkerhet kunna sluta till. Det återstår oss blott, att, innan vi sluta denna artikel, göra en formanmärkning. Hr P. börjar sin ifrågavarande recension på ett eget sätt. Vi ha sett — säger han — huru stora snillen, vid teckningen af nutidens frågor, kunna afvika från sunda förnuftets stråt; -— huru häfdatecknare af första rangen — — när de inträda på den närvarande verklighetens område, låta sig förvirras af falska teoriers bländ:ken, stundom af popularitetens rökverk och fåkunnighetens smicker .... Föreliggande bok-(Ett Ord öfver tidens religiösa fråga) författarens sista politiska testamente,, åc. Hvartill dessa fula insinuationer? Hvarför ej säga rent ut? Tror hr P. att det skulle varit mer oförsynt? Eller fruktar han ännu för att uttryckligen säga sin mening? Geijer är ju död, kan således ej uppträda till sitt försvar; och lefde han ock, så skulle han på sådane tillmälen ej kosta ett ord. —bdbb— fe 0 EN