denna ovisshet synes numera i och med riks-
dagens : öppnande vsrå uibytt emot mer är
sannolikhet, att styrelsen med hvarje dag allt
mera närmar sig till dem ibland nyssnämnda
sidor, som benämner sig sjelf den konservativa.
Då den liberala pressen ifrån en sådan epok
äfven naturligen inträder i mera bestämd posi-
tion i förhållande till regeringssystemet, anse
vi det för en pligt både mot oss sjelfva och
emot publiken, att rekapitulera några omstän-
digheter af Aftonbladets antecedentia, på det
en hvar må blifva i tillfälle att bedöma huru-
vida det innefattar någon förändring i eller af-
vikelse från den politiska linie, som vi under
de föregående åren följt, i händelse nyssnämnde
mera bestämda position, hvad Aftonbladet be-
träffar, under den nästföljande tiden tillika
skulle komma att innefatta en mera bestämd
opposition emot den rigtning, som regeringen
å sin sida tyckes ämna att välja.
Vi taga oss derföre friheten att blott i stör-
sta korthet erinra om följande:
4:o. Att Aftonbladet redan under och kort
efter sistförflutna riksdag uttryckte sin bestäm-
da öfvertygelse, att något för nationen till-
fredsställande system från regeringens sida icke
vore möjligt att tillvägabringa utan en förän-
dring i konungens rådgifvarepersonal, samt att
vi alltid yttrat den meningen att pluralite-
ten af de nuvarande rådgifvarne tilllböra den
konservativa sidan och äro obenägna för poli-
tiska reformer i populär anda.
2:o Att då regeringen under loppet af sist-
lidet år, efter H. M. Konungens återkomst från
sin res2,. var i begrepp företaga till pröfning
åtskilliga ifrån riksdagen hvilande frågor tillhö-
rande den ekonomiska lagstiftningen, hvilket
hade till resultat den nya handels- och handt-
verks-ordningen, författningen om smidesrätten
och kolhandeln, författningarna rörande försvars-
lösheten och fattigvården, m. m., så hembar
Aftonbladet obetingadt sin hyllning åt det er-
kännande af rättvisans kraf, som dessa åtgör-
der, äfvensom bifallet till ständernas beslut i
arfsrättsfrågan, innehöllo, oc tillräknade i för-
starummet H. M. Konungen förtjensten deraf,
men förklarade tillika, och fastställde detta för
sig såsom en ståndpunkt af stor och hufvudsak-
lig vigt, att man skulle, råka i en villfarelse,
om man ansåge nämnda åtgärder såsom något
bestämmande bevis på en liberal politisk ten-
dens hos regeringen. Det var utvecklingen af
denna sats, som på sin tid utgjorde föremålet
för de såkallade brefven till landsorien; hvilka
för någon tid åsamkade oss en skarp strid med
D. A., som likväl sedermera tyckes hafva blif-
vit fullt ense med oss i den punkten.
3:0 Såsom sitt och den liberala sidans pro-
gramm har Aftonbladet deremot ifrån början
uppställt, att det finnes många andra frågor,
hvilka äro mera vitala, och hvaribland uppräk-
nades den rigtning, hvari de allmänna medlen
hufvudsakligen användas: en reforia af -försvars-
verket och begränsning af de ständigt ökade
fordringar, som visat sig för denna titel af stats-
utgifterna; vidare läroverksfrågan, och framför-
allt representationsfrågan.
Uti alla dessa ämnen har nationen nu
mera, dels officielt, dels underhand, tillräckligt
lärt känna regeringens tänkesätt. För oss är
det nog, att nu hafva återkallat i minnet, att
Aftonbladets trosbekännelse varit konseqveat
under hela den förflutna tiden. Det skall un-
danrödja den misstanka, som en och annan sö-
ker göra gällande, att vi af en eller annan Or-
sak på den sednaste tiden skulle sökt en för-
ändrad utgångspunkt för Aftonbladets blifvande
politiska verksamhet.