deras noggranna efterlefnad. FRANSKA REFORMKOMMITTEENS MANIFEST OM NATIONALREPRESENTATIONEN. Franska publikens uppmärksambiet delas för närvarande emellan agitationen för den parlalamentariska reformen och ivbördeskriget i Schwez. Den förra, i tros af, eller kanske snarare understödd af den mest ihärdiga och skoningslösa opposition mot regeringen, fastän ifrån en monarkiskt koastitutionel synpnnkt, tilltaget i vidd och inflytels2 på ett sätt, som slutligen miste göra den segrande. Ledarne af de olika nyanserna af oppositionen åsidosä:ta sina enskilda syften, för att med fulit hjerta och sjä! förena sig omkring en enda hufvudpunkt — vinnande -f en sann representation. För att motverka den ofördelaktiga sensation, sm skulle kunna uppkomma i publiken af reformisternes sednaste stridigheter i frågan om skålen för konungen och 4830 års händelser, har ett manife-t eller programm nyligen blifvit utfärdadt, undertecknadt af ett stort antal ledsnde deputerade och andre personer i hög och inflytelserik samhällsstallning, bvari reformisternas syftemål koriligen framsiallas. Ibland underskrifterna ficner men namnen La Roche J quelin (kommitteens president), Furst de Berghes, hestigen af Rovigo, grefve de Bermond, vicomt: Izirn de Fressinet, grefve de Coetlogon, markis de Mirabeau, de Lourdonvai 0. s. v. Vi meddela här nedan detta dokument, så mycket hellre, som några ställen deri, hvilka vi utmärkt med kursiv stil, hafva en fullkomlig tillämplighet på Sverige. Det bör dock nämnas, att det är hemtadi från en engelsk tidning med sista posten, som har det i en korrespondensartikel från Paris, rien att vi ännu ej sett det i de fransyska tidningar hvilka Red. håller, så att öfversättningen ej kunnat ske från originalspråket. Den tyder så: Reforsakommitt-ns ledamöter , samlade för att rådslå om den nya ställning, som uppkommit till följe af de åtskilliga företeelser, hvilka egt rum i alla Frankrikes städer, och helt och hållet öfvertygade att allt det närvarande politiska onda har sitt ursprung i frånvaron af en nationalrepresentation; troende, med 4789 års konstituerande församling, itt okunnighet, glömska af eller förakt för medborgares rättigbeter utgöra de enda källorna tili allmänna olyckor och korruption inom styrelsen,; erkännande, att det i ögonblick f svårigheter tillhör hvarje man af heder, att offra alla sina krafter till fäderneslandets tjenst, att overksamhet icie är loflig för någon; att det gifves ingen ställning, hvari ej en man kan göra sig nyttig, om han eger vilja att använda alla sina krafter till det allmänna bästa; förklara, att den hzndliog de äro på vig att företaga, skall blifva fullkomligen laglig, De vända sig icke till enskilda passioner, men till det allmänna förståndet; de göra ingenting i hemlighet; de skola aldrig öivergifva det konstitutionella orarådet, och deras uppförande skall alltid rättas efter grundsattserna i den konstitution, som bar nation.ls. uveraineteten till grund. Reformvännernas handlingar skola uteslut:nde belgas åt det syftemålet, att tillkämpa alla fransmän, som betala taxor, valrättighet. Blittlis har komrmitiens bemödande varit inskränkt till inJemnande af petitioner, om vinnande af sådana gemensaruma rättigheter; dessa petitioner skola inlemnas till kammirer. Om kammaren nekar att emotizga dem, då sktsll kommitteen skrida till undersökning af frågan om sjeliva taxornas laglighet, för aut derigenom slutligen vinna en representation för iandet, hbvarförutan ingen frihet finnes för folket, ej veller någon fullzomlig moraliet för de styrande. Koz mitigen önskar genom detta handlingssätt bevisa, att den över allt annat åstundar stadga garantierna för den alimänna friheten i Frankrike, bestående i den hufvudgrundsattsen, att skattebördor endasi äro lagliga, när det berott på dem, som skola betala dem, ati gifva sitt biall dertill. Kommiite2ns At tererutmaseemeermrroenesroser TEST FINASTE SENT