deras noggranna efterlefnad.
FRANSKA REFORMKOMMITTEENS MANI-
FEST OM NATIONALREPRESENTATIONEN.
Franska publikens uppmärksambiet delas för
närvarande emellan agitationen för den parla-
lamentariska reformen och ivbördeskriget i
Schwez. Den förra, i tros af, eller kanske
snarare understödd af den mest ihärdiga och
skoningslösa opposition mot regeringen, fastän
ifrån en monarkiskt koastitutionel synpnnkt,
tilltaget i vidd och inflytels2 på ett sätt, som
slutligen miste göra den segrande. Ledarne af de
olika nyanserna af oppositionen åsidosä:ta sina
enskilda syften, för att med fulit hjerta och
sjä! förena sig omkring en enda hufvudpunkt
— vinnande -f en sann representation.
För att motverka den ofördelaktiga sensa-
tion, sm skulle kunna uppkomma i publiken
af reformisternes sednaste stridigheter i frågan
om skålen för konungen och 4830 års händel-
ser, har ett manife-t eller programm nyligen
blifvit utfärdadt, undertecknadt af ett stort an-
tal ledsnde deputerade och andre personer i
hög och inflytelserik samhällsstallning, bvari
reformisternas syftemål koriligen framsiallas.
Ibland underskrifterna ficner men namnen
La Roche J quelin (kommitteens president),
Furst de Berghes, hestigen af Rovigo, grefve
de Bermond, vicomt: Izirn de Fressinet, grefve
de Coetlogon, markis de Mirabeau, de Lour-
donvai 0. s. v.
Vi meddela här nedan detta dokument, så
mycket hellre, som några ställen deri, hvilka
vi utmärkt med kursiv stil, hafva en fullkom-
lig tillämplighet på Sverige. Det bör dock näm-
nas, att det är hemtadi från en engelsk tid-
ning med sista posten, som har det i en
korrespondensartikel från Paris, rien att vi än-
nu ej sett det i de fransyska tidningar hvilka
Red. håller, så att öfversättningen ej kunnat
ske från originalspråket. Den tyder så:
Reforsakommitt-ns ledamöter , samlade för
att rådslå om den nya ställning, som uppkom-
mit till följe af de åtskilliga företeelser, hvilka
egt rum i alla Frankrikes städer, och helt och
hållet öfvertygade att allt det närvarande po-
litiska onda har sitt ursprung i frånvaron af en
nationalrepresentation; troende, med 4789 års
konstituerande församling, itt okunnighet,
glömska af eller förakt för medborgares rät-
tigbeter utgöra de enda källorna tili allmänna
olyckor och korruption inom styrelsen,; er-
kännande, att det i ögonblick f svårigheter
tillhör hvarje man af heder, att offra alla sina
krafter till fäderneslandets tjenst, att overksam-
het icie är loflig för någon; att det gifves ingen
ställning, hvari ej en man kan göra sig nyttig,
om han eger vilja att använda alla sina krafter
till det allmänna bästa; förklara, att den hznd-
liog de äro på vig att företaga, skall blifva
fullkomligen laglig, De vända sig icke till
enskilda passioner, men till det allmänna för-
ståndet; de göra ingenting i hemlighet; de
skola aldrig öivergifva det konstitutionella ora-
rådet, och deras uppförande skall alltid rättas
efter grundsattserna i den konstitution, som bar
nation.ls. uveraineteten till grund. Reformvän-
nernas handlingar skola uteslut:nde belgas åt
det syftemålet, att tillkämpa alla fransmän,
som betala taxor, valrättighet. Blittlis har
komrmitiens bemödande varit inskränkt till in-
Jemnande af petitioner, om vinnande af sådana
gemensaruma rättigheter; dessa petitioner skola
inlemnas till kammirer. Om kammaren nekar
att emotizga dem, då sktsll kommitteen skrida
till undersökning af frågan om sjeliva taxornas
laglighet, för aut derigenom slutligen vinna en
representation för iandet, hbvarförutan ingen
frihet finnes för folket, ej veller någon fullzom-
lig moraliet för de styrande. Koz mitigen ön-
skar genom detta handlingssätt bevisa, att den
över allt annat åstundar stadga garantierna för
den alimänna friheten i Frankrike, bestående i
den hufvudgrundsattsen, att skattebördor endasi
äro lagliga, när det berott på dem, som skola be-
tala dem, ati gifva sitt biall dertill. Kommiite2ns
At tererutmaseemeermrroenesroser TEST FINASTE SENT