Sidlonia (brydd): Hertig...
Albuquerque: Jag begär inte, att ni skall
svara mig ja, ehuru ni kanske skulle sagt det
åt er verkliga far. Men hvad jag fruktar är,
att ni redan utstått mycket lidande, till följd
af-er belägenhet, och att ännu mer väntar er.
Sidonia (med hänförelse): Beskydda mig då
ni, hertig! -
Albuquerijue: Stackårs barn! Men sade ni
inte nyss, att mitt beskydd skulle skada er?
Sidonia: Ni har rätt; låt oss då inte mer
tänkå derpå.: Jag har ofta öfverlagt med mig sjelf
hvad som återstod att göra för en fattig flicka
af högre börd, hvars heder stod i fara, och jag
har derfore tagit mitt beslut. Jag skulle länge
sedan utfört det, om icke drottningens vänskaps-
fulla nåd afbållit mig derifrån. Men jag finner
nu, att jag behöfver ett verksammare beskydd
än hvad en drottning kan skänka mig.
Albuquerque: Hvad menar ni?
Sidonia: Jo, att öfver jordens throner står
himmelen och öfver jordens drottning himme-
lens drottning. i
Albuquerque: Ni villdå gå i ett kloster?
Sidonia: Ja, det är: en fristad, som allas fa-
der öppnar för de faderlösa.
Albuquerque: Säg snarare, att det är en graf,
som öppnas åt förtviflan. (Stiger upp med
värma) Nej, ni får inte skiljas ifrån mig med
en sådan föresats.
Sidonia: Men har ni inte sjelf sagt, att om
jag stannar gvar vid hofvet, är jag förlorad?
Albuquerque: Ni vill då verkligen utföra ert
olyckliga beslut?
Sidonia: Har jag då något annat val?
TIONDE SCENEN.
DE FÖRRE: KONUNGEN. DROTTNINGEN. OLIVAREZ.
i MEDIANA. HOYFMÄN,
Könungen (från fonden utanför): Är han här
inne i salen, säger ni?
Olivarez (utanför): Ja, senjor!
Sidonia: Kungen kommer!
Drottningen: Ers Majestät, när jag fordrade
bans fängslande, visste jag inte an!edningen till
duellen.