Enligt allas förklarande, likasom efter gårdsboken, som dock icke kan aftryckas i Aftonbladet, är det således lögnaktig uppgift, att några Hagby torvare icke skulle kafva erhållit något för deras ;. k. förtienst-arbeten, under föregifvande att de ito skyldige, dels åsamhkade skulder, dels för undsätltningen, för hvilken tit. Lorich ingått borgen. Det förefaller i sannirg underl:gt, att länsmannen framkommit med denna dikt och sjelf undrat öfver dikten. Hvad angår de köp-afhandlingar, hvari;enom jag hos de flesta miru torpare skalltillegnat mig all deras ejendom, så äro afhandlingar uppgjorde med femton torpare, hvaribland -med fyra om en versedel hvar, med två om tre persedlar hvar, och med de nio öfriga, om egendom, som de uppvifvit till större och mindre belopp, och efter desas enträgna önskan, hvilka ansett sig derigenom unna, under kampen med missvexten oeh dess följder, undgå den svåraste tryckningen af de hårda ränderna vid handräckning. Det enda tillfälle, då jag, sedan man underrättat mig, att grannar oeh andra i Almunge och anSS! foo -—a IY-0 t-) mt, norstädes vidtagit enahanda steg, hvarpå såsom!k xempel,bland flere äfven frejdade namn, må anföras de l förut gjorde enahanda afbandlingar utaf H. E. herr 5 urefve Brahes sterihusdelägare, gerom inspektoren Y Håtlenius, med torpare vid Länna och Seglinge, äf-3 vensom de, af,bland andra,kyrkoherden iförsamlingen med brukare af bostället, och af länsmannen, ex-5 peditions-kronofogden G. Almqvist med den å käns)? egor varande backstugusittaren, Jan Andersson, afslutade, funnit mig kunna ingå på tillämpning af den vidriga författningen om lösörepersedlars försäljning, var detta, då, under svårigheterna i följd af missvexten, en utväg derigenom bereddes, att! låta torparne, af hvilka de, som uppgifvit större, 1 antal rersedlar, voro sinnade att i vidrigt fall vända sig till främmande köpare, behålla och obe-X hindradt begagna det föryttrade, hvilket ock alltjemnt af dem nyttjas och äfven blifvit i betydlig mån både förbrukadt och förvandkadt. Sådant är, hvad den aflänsmannen företedde köpafhandlingen med Erik Ersson i FTurtorp beträffar, med förbigående af de mindre persedlarne, förhållandet med den vexande råggrödan (1846 års), hvilken af honom, hans hustru och barn för-! lärts, med 1 sto i 20.de året, som dött, 1 liten ljur och 1 sugga, som af Erik Ersson eller hans hustru, fill deras och husets nytta användts, hvilka persedlar, i afhandlingen upptagne tillsammans till 59 rdr 44 sk. bko, icke finnas qvar. Hvad angår lammen, så hafva de, enligt enkans uppgift, blifvit sålda, för att betala en husets skuld, hvarföre på utslag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, utmätning följt i September förlidet år. Prisen hafva blifvit bestämda af mitt ombud och torparen. Vid afhandlingens uppgörande var jag i Stockholm. Hvad kreaturen angår, ha de uppgifvits vara högre, än de vid nästförutgående Upsala marknad gällande. Imedlertid äro persedlarne, d. v. s. de, som icke äro, genom bruk af Erik Ersson eller hans enka, förnötte eller förvandlade, uti enkans våld och brukas af henne. De äro henne icke afhände, och blifva det ej heller i följd af köpeafhandlingen. dens torpare tilldelade undsättningslånen, är lika sannt, som att jag icke förr än nyligen, såsom nedan omförmäles, erlagt betalning derföre. Jag är i detta afseende uti samma ställning, som hans exc. grefve Brahes sterbhusdelegare, hr löjtnanten Braunerhjelm, m. fl. Boende i Stockholm, har jag i år icke mer än tillförene bevistat uppbördsstämman i Almunge, och hade icke blifvit kräfd eiler tillsagd om betalning. Med kännedom af de föreställningssätt om skulder och dessas gäldande, som jag både såsom jordoch frälseränteegare haft tillfälle att röna, har jag ansett bäst att icke erbjuda mig att gå några betalningsskyldige i förväg, då jag icke bort göra det för alla. Vid efterfrågan, har jag blifvit underrättad, att tio torpare vid uppbördsstämman betalt den tredjedel af undsättningsbeioppet, hvilken finnes å debetsedlarne uppförd, och att (vå, hvaribland en af dem, med hvilka köpafhandlingar äro uppgjorde, betalat straxt efter uppbördsstämman. tminstone nio ännu hade kunnat göra det utan svårighet. Med omtanka hade det kunnat Iske af alla. Af en förut åberopad bilaga (Litt. 0), inhemtas, latt de torpare, hvilka uraktiåtit att utgöra den omT förmälda tredjedelen, blifvit både före och eft.r luppbördsstämman tillsagde och erinrade att beAtt j:g gått i borgen för betalningen af de gårr b LI F Vv Vv 1 e d r l å 6 ltala den. Två bland dem hafva icke uppgjort köpafhandlingar, och de öfrige hade så mycket helIdre bort fullgöra sin betalningsskyldighet, som i och Iför detta fullgörande åt samtliga under förlidne vinter och vår erbjudits särskilda tillfällen till arbetsförtjenst, som de kunnat begagna, men hvartill de, i saknad uti gårdens kontrakter af de uti det ofvanomförmälde kontraktet vid annan gård befintliga föreskrifter om skyldighet, att göra s. k. öfverdagar efter budning, och om påföljd af försummelse, icke kunnat förmås. Såsom borgesman måste jag i min ordning betala undsättningslånen och har, ej mindre än de förenämnde, hvilkas torpare uraktlåtit sin skyldighet, nu mera, efter det restlängden blifvit i socken, Istämma d. 24 i förra månaden uppläst, d. 13 denP Ines erlagt den tredjedel af betalningen, som bort tlaf sexton torpare utgöras. Detta allt är lika enkelt, e q f t d d d 2 som det är klart, att det icke rörer ämnet för rap. porten, frågan om Mmedicolegal besigtning af den döda kroppen, och således utan all befogenhet och I rimlighet inkommit i denna. el Huruvida hårdhet och omensklighet öfvas vid eHagby, kan och bör icke vara länsmannen obekant r, Han har ock derom haft ett slags erinran 1838, då d han d. 9 Oktber höll besigtning å ett hemman Jul af sältra, der jag vid den sedermera uppsagde åboen: år aflyttning icke fått någon ersättning för under 27 )å Jår åsamkad husröta, af den orsak, att bord:n ick ablifvit efterhållen. aMina frälseräntegifvare i Almunge betala trög och sent, ehuru icke så, som annorstädes, der ja; ulhar fem, t. o. m. sju, års utskylder innestående y, Under den tid jag egt Hagby, har jag endast a 9-Isex torpare utfått ersättning för husröta. Det skull äI då vara förunderligt, om, efter det jag i 23 år eg mm lagrdan etällningen der hade. just vid epoken a