en al landiman Kände, ff. HH. UtlSiNUSor OFTE UREIR vilken änvu icke slutats då han gjorde sunderskningen, och för hvilken, Hagby gamtia torare-sluga sparat den s. k. kostsaden, som likväl rik Ersson fått ut redan den 7 Maj, med korn stället för råg, för at, såsom det uppgafs, till ;säde begagnas. Emedlertid är lånsmannens uppgift osann. Istälti för pbitar bröd var det kakor bröd, som framuros ur det skip, som länsmaånnen öppnade. ågot mjöl fenns äfyen i samma skåp. — Enligt nkans förklarande var det icke genom tiggeri umladt. Aut mjölk fanns i huset, då de två korna efter pkens uppgift mjölka och mjölkat (och enkan använder, mjölken tiil sin nytta), lärer välicke f länsmannen bestridis. Potatis, ärtskidor och önor funnos att tillgå, äftensom råg, hvilken rean 8 dagar förut, d. v. s. medan Erik Ersson nnu lefde, hade skurits på flere ställen och som, fier enkans uppgift, äfven lärer hafva skurits vid urtorp, ehuru högst obetydligt, emedan hon, såom hon sade, icke yclat samtycka till mannens nskan alt skära mera, enär hon, — som, efter hvad ändt är och bevisas kan samt af henne erkänts, ade, och gaf siy ut för att hafva, busbondevälet, — ansig skörden böra dröja. Den hade likvaål sockenstämmoprotokollet, hvars utbekommande Lundberg vägrat; en prestman, som icke skytt alt under tvistandet om församlingens undervis nivgsväsende, nitälskandet för mager skolspis åt bondbarner, och sträfvandet, att betaga Hogbys ägare den behörighet honom i följd ar salig grosshandiaren von Balthasar Knigges gåfvobref, å boställe för skolläraren, till hvilken äfven af mig anslag I bland annat låta vittoesbetyg, dem kan hopsatt, underskrifvas, vid et tillälle, al vittne, som, för dödsfalss skull, hördt inför domstol, förkiarat sig icke äga kännedom om det förhållande, hvarom viltnesbetyget handlade, och, vid ett annat, 8f vittne, som, både fore och efter betygets undertecknande, inför vittnen förnekat belygets iunehåll; och hvilken, den 27 September 4944 blivit af mig tilltalad för groft våld inför Närdinghundra häradsrätt, som, gerom utsiag af nämde deg, förklarat sig icke kunna taga befattning med frigan om Lundbergs förlarande, hvilken borde af ;cons jag ånnu icka gjort saken anbängig, i hopp att CO orium, icke okunnigt om Lundbergs tilltag, skolat huggna församlingen med en annan vice pastor — uppiagas och afgöras, men likväl uti samma, ar Ilon Svea Hofrätt den oa December 4843, fastsiallda, utslag aAfslagi Iundberys, lika med consistorii ombudet gjorda, anhällan, om ersättning af rättegångskostnaden), — som förut med Aftonbladet i hand, uppmärksemt följt den af Hållenius upplästa rapporten etc., tillåter sig, eburu icke hörande till sockeniämden, att först framfälla fråga till torparne, om de fått ut hvad de begärt vid Hagby, och att, då svar voro lemnade såväl härpå, som på frågan, om någon af dem varit med Evik Ersson i Turtorp eller visste, om han fålt ut kvad han begärt vid gården, bland annat beledsaga dessa svar med den anmärkning, aw der skule finnas de, som icke fått ut, och au sluta med Ullrätavisande fråga i anledning af något, som han orätt fattat såsom klander af nedsvuren mans belyg. Å justeringsdagen den 47 Oktoher, bortvisar Hållenius före justeringens början Friedtzell från Hagby, som infunnit sig vid justeringen, för att höra, buru hans svar fattats, vch rätta i fall (nu gifvit) af misstag i uppfattaingen, och, måhända protestera mot proceduren. Och efter allt detta, — fioner Hr ordföranden i Almunge sockennämd godt avt icke lemna den af Friedtzell inför sockenuämden begärda. flere gånger enskildt lofvade, del af protokollet. Denna del har jag nu fått från Aftonbladet — der lansmannen, hvars intresse, på sätt visadt är h här nedan ytterligare ådagalägges, icke vid tillfället varit utan vårdare och för hvilken protokollet tyckes vara enkom bopsatt, isynnerhet som jag, hvars rött det rörer, icke kunnat få begärd del deraf, och det icke blifvit till Kongl. Mejis Befallningshafvande insändt, skyndat att äta intaga det — och finner den anmärkning böra det ofvanstående läggas 1:0) ait, såsom det visar sig, Hollen 1 så låvgt i sin ifver, all få I annens uppgifter Vitsordade af enkan, alt han låtit i protokollet införa, att enkan besannade allisummans. saledes äfven hvad han, säsm vid undersökningen närvarande, bör veta icke vara sannt, och alt äfven grannptorparen Linde icke hade något atv mot rapporten anmärka, utan fästad uppmärksamhet på, hvad Hålledius äfven bör känna, att Linde vid undersökningen staduat på gården och således icke kunde yvyeta, byad som föregick i stugan, och 2:0) att, då af vice pastor Lundberg, länsmanpens svåger, hvilken i protokollet upptages såsom kallad inför nämden, men icke var nämd i den åt de öfrige meduelade handling, något yttrande till nämdens protokoll icke begärts eller lemnats, ändamålet med hans kaliande synes icke hafva varit ansat, är 215 han skulle antingen, för protokoilets uppsätlande, höra och taga kunskav om hvad som inför nämden föreföll, eller ock, såsom det skedde, leda förhöret med torparne (proceduren med enkans förhörande är obekant) och äfven yttra sig om annat d. v. s. ågot, hvartilt han, Som icke är ledamot mnämden, icke ägde befogenhet, eller ock, truligast, beggedera. en likasom sockennämden lemnat det bensvärda, målet, så lemnar jag nu den ltöjpbeklagansvärda, nämden; men torde dock i, till svar å linsmannens eländiga insinuation (256) om syunerligt liflig kommunikation mellan Hagby och Turtorp upplysa, att jag, som två gånger varit i Turtorp, är i tillfälle, att lagligen bevis, hvad som talades och svarades, och deribland, ott, då jag sade till enkan: änsmannen har skrifvit, att er man begärt hjelp af mig, men alt jag nekam enkan genast sjellmant svarade: Det har inte jag sagt. i0car Vara sir mad anna anv vämar Tr nnats, i denna del tillkommer,! otium) — der;