en al landiman Kände, ff. HH. UtlSiNUSor OFTE UREIR
vilken änvu icke slutats då han gjorde sunder-
skningen, och för hvilken, Hagby gamtia tor-
are-sluga sparat den s. k. kostsaden, som likväl
rik Ersson fått ut redan den 7 Maj, med korn
stället för råg, för at, såsom det uppgafs, till
;säde begagnas.
Emedlertid är lånsmannens uppgift osann. Istäl-
ti för pbitar bröd var det kakor bröd, som fram-
uros ur det skip, som länsmaånnen öppnade.
ågot mjöl fenns äfyen i samma skåp. — Enligt
nkans förklarande var det icke genom tiggeri
umladt.
Aut mjölk fanns i huset, då de två korna efter
pkens uppgift mjölka och mjölkat (och enkan
använder, mjölken tiil sin nytta), lärer välicke
f länsmannen bestridis. Potatis, ärtskidor och
önor funnos att tillgå, äftensom råg, hvilken re-
an 8 dagar förut, d. v. s. medan Erik Ersson
nnu lefde, hade skurits på flere ställen och som,
fier enkans uppgift, äfven lärer hafva skurits vid
urtorp, ehuru högst obetydligt, emedan hon, så-
om hon sade, icke yclat samtycka till mannens
nskan alt skära mera, enär hon, — som, efter hvad
ändt är och bevisas kan samt af henne erkänts,
ade, och gaf siy ut för att hafva, busbondeväl-
et, — ansig skörden böra dröja. Den hade likvaål
sockenstämmo- protokollet, hvars utbekommande
Lundberg vägrat; en prestman, som icke skytt
alt under tvistandet om församlingens undervis
nivgsväsende, nitälskandet för mager skolspis
åt bondbarner, och sträfvandet, att betaga Hog-
bys ägare den behörighet honom i följd ar salig
grosshandiaren von Balthasar Knigges gåfvobref,
å boställe för skolläraren, till hvilken äfven af
mig anslag I
bland annat låta vittoesbetyg, dem kan hopsatt,
underskrifvas, vid et tillälle, al vittne, som,
för dödsfalss skull, hördt inför domstol, förkia-
rat sig icke äga kännedom om det förhållande,
hvarom viltnesbetyget handlade, och, vid ett
annat, 8f vittne, som, både fore och efter be-
tygets undertecknande, inför vittnen förnekat
belygets iunehåll; och hvilken, den 27 Septem-
ber 4944 blivit af mig tilltalad för groft våld
inför Närdinghundra häradsrätt, som, gerom ut-
siag af nämde deg, förklarat sig icke kunna taga
befattning med frigan om Lundbergs förla-
rande, hvilken borde af ;cons
jag ånnu icka gjort saken anbängig, i hopp att
CO orium, icke okunnigt om Lundbergs till-
tag, skolat huggna församlingen med en annan
vice pastor — uppiagas och afgöras, men lik-
väl uti samma, ar Ilon Svea Hofrätt den
oa December 4843, fastsiallda, utslag aAfslagi
Iundberys, lika med consistorii ombudet gjor-
da, anhällan, om ersättning af rättegångs-
kostnaden), — som förut med Aftonbladet i
hand, uppmärksemt följt den af Hållenius
upplästa rapporten etc., tillåter sig, eburu icke
hörande till sockeniämden, att först fram-
fälla fråga till torparne, om de fått ut hvad
de begärt vid Hagby, och att, då svar voro
lemnade såväl härpå, som på frågan, om någon
af dem varit med Evik Ersson i Turtorp eller
visste, om han fålt ut kvad han begärt vid går-
den, bland annat beledsaga dessa svar med den
anmärkning, aw der skule finnas de, som icke
fått ut, och au sluta med Ullrätavisande fråga
i anledning af något, som han orätt fattat såsom
klander af nedsvuren mans belyg.
Å justeringsdagen den 47 Oktoher, bortvisar
Hållenius före justeringens början Friedtzell från
Hagby, som infunnit sig vid justeringen, för att
höra, buru hans svar fattats, vch rätta i fall (nu
gifvit) af misstag i uppfattaingen, och, måhända
protestera mot proceduren. Och efter allt detta,
— fioner Hr ordföranden i Almunge socken-
nämd godt avt icke lemna den af Friedtzell in-
för sockenuämden begärda. flere gånger enskildt
lofvade, del af protokollet.
Denna del har jag nu fått från Aftonbladet —
der lansmannen, hvars intresse, på sätt visadt är
h här nedan ytterligare ådagalägges, icke vid
tillfället varit utan vårdare och för hvilken pro-
tokollet tyckes vara enkom bopsatt, isynnerhet
som jag, hvars rött det rörer, icke kunnat få
begärd del deraf, och det icke blifvit till Kongl.
Mejis Befallningshafvande insändt, skyndat att
äta intaga det — och finner den anmärkning böra
det ofvanstående läggas 1:0) ait, såsom det
visar sig, Hollen 1 så låvgt i sin ifver, all
få I annens uppgifter Vitsordade af enkan,
alt han låtit i protokollet införa, att enkan be-
sannade allisummans. saledes äfven hvad han,
säsm vid undersökningen närvarande, bör
veta icke vara sannt, och alt äfven grannptorpa-
ren Linde icke hade något atv mot rapporten
anmärka, utan fästad uppmärksamhet på, hvad
Hålledius äfven bör känna, att Linde vid un-
dersökningen staduat på gården och således icke
kunde yvyeta, byad som föregick i stugan, och
2:0) att, då af vice pastor Lundberg, länsman-
pens svåger, hvilken i protokollet upptages så-
som kallad inför nämden, men icke var nämd
i den åt de öfrige meduelade handling, något
yttrande till nämdens protokoll icke begärts eller
lemnats, ändamålet med hans kaliande synes icke
hafva varit ansat, är 215 han skulle antingen,
för protokoilets uppsätlande, höra och taga kun-
skav om hvad som inför nämden föreföll, eller
ock, såsom det skedde, leda förhöret med torpar-
ne (proceduren med enkans förhörande är obe-
kant) och äfven yttra sig om annat d. v. s.
ågot, hvartilt han, Som icke är ledamot
mnämden, icke ägde befogenhet, eller
ock, truligast, beggedera.
en likasom sockennämden lemnat det be-
nsvärda, målet, så lemnar jag nu den ltöj-
pbeklagansvärda, nämden; men torde dock
i, till svar å linsmannens eländiga insinuation
(256) om syunerligt liflig kommunikation mel-
lan Hagby och Turtorp upplysa, att jag, som
två gånger varit i Turtorp, är i tillfälle, att lag-
ligen bevis, hvad som talades och svarades, och
deribland, ott, då jag sade till enkan: äns-
mannen har skrifvit, att er man begärt hjelp
af mig, men alt jag nekam enkan genast sjell-
mant svarade: Det har inte jag sagt.
i0car Vara sir mad anna
anv vämar Tr
nnats, i denna del tillkommer,!
otium) — der;