Chartan af år 1814. — Restauna-
tionen.
Chartan af år 4844 utplinade alla dessa o-
formlighster.
I sina stadganden om domaremaktenr, prekla-
merar den ånyo nigra utaf de stora principer,
hvilka i brottmålssaker utgöra medborgares sä-
kerbet. ;
Denna charta var, i det afseendet, ett up-
penbart iterkommande till framskridardet, och
det var icke det enda steget i sådan rigtning.
— Lagen af den 25 Juni 48214 förberedde för-
bättringar, hvilka sedermera fullständigare ut-
fördes. Men hade chartan att tacka för den
rättighet, som medgaf domaren att mildra straff;
— men sjelfva åberopandet af de mildrande
omständigheterna, som skulle föranleda mil-
dringen, tillhörde ännu endast domstolarne. —
Några artiklar i lagen för brottmålsundersök-
ningen hafva blifvit jamkade eller afskaffade
genom lagen af den 2 Mej 4827 angående ju-
ryn, hvars uppsättning blef oberoende af de
administrativa myndigheterna derigenom, att
pya anordningar gjordes angående jurymärnens
beskaffenhet och uppsättnicgen al jurymans-
listorna i allmänhet, samt serskildt för året och
för hvarje session. Äfven var det under re
staurationes, som ett sällskap bildades, under
hertigens af Angouleme presidium, och med
åsyftad verksamhet att förbättra fingvårde
förtriffliga resultater hafva deraf uppkosarmit. —
Der är det goda, som rättstillståndet kan an-
föra efter restaurationen.
Men det låg i den regeriogens öde att också
hafva sina baksteg. Den var oupphörligt mot-
sagd och afvigt behandlad af allmänna tänke-
sättet; den hide sina exesptions-l:gar, som voro
ämnade avt förlama den allmänna lagens verk-
ningar, sina preskriptions-förordningar, sina po-
litiska procs: jda utaf dödsdomar, med
förakt för kap oner, slutna med vapen i
hand, och ef esti, som lagen förkunnat!
Den förstod att respektera priacipen af
domares in tet; den hade sina prevötat-
domstolar, af hvilka södra delarae af landet
bledadez, sina Lkkärror, som tågade omkring
bakefter balshuggnings-instrumentet.
Man hade aut tacka restaurationen för tryck-
friheis-lagen af år 4819, i allmänhet ett muve-
mang af en god lagstiftning, som var hedrande
för de statsmän, under hvilkas -uspicter den
utkom; men man jemkade denna lag på ett
ledsamt sätt genom en annan lag (af den 25
Mars år 4822), och den vauvärade pressen ge-
nom censuren. Don erinrade om medeltidens
grymhet derigenom, att den i vår lagstiftning
återinförde anklagel:e för sacrilegium, och der-
vid fåstade straffet al stympning, som lät tvenne
trosläror lemna blod åt stupstocken, till ära för
en rolig:on, som afskyr blodsutgjutelse.
Denaa styrelse, som var så mån om titeln
af legitim, trampade slutligen alla legar under
fötterna och ville återinföra regimen med Guds
nåde och oirskränkt makt,
Sådan var förbrytelsen, som föranledde na-
tionsl-revolutionen af år 4830.
TYGET Fonis. följer)