UV, at CR URTE UPPSatt Ifelly AM APSTE VIL SALU drad att sträfva, vilja vi antyda med hvad skäl lärarne kunna förutsäiga, att de lärjungar skola misslyckas, som mot lärarnes vilja och råd våga uppgå i siudent-examen.n För att med skäl kunna neka ynglingen afgångsberyg, bör han i något ämne förses med Improbaiur, (d. v. s. ej känna de första graderna); den med ett så uselt betyg försedde har man då orsak att neka dimission till skademien. Man kan ej heller förebrå exammnatorerna i student-examen, som på erskild väg blifva, af någon bekant bland lärarne, underrättade om ynglingens förmenta oskickhgbet, att de nödgas d:fferera dev, som af egna lärare blifvit så illa vitsordad; men vi skola låta facta tala i denna ömklisa sak, och derföre måste vi återgå till de ofvan flera gånger omnämnda ynglingarne. Den ess af dem blef uti afgångs-examen af sin lärare uti geometri improberad, oaktadt han i 6 (säger sex) års tid åtnjuvt denne samme lärares undervisning. Den andre, flera gånger, under rektor Boivies tid, för flit och ordentlighet med premier och stipendier belönad, iraproberades i franska språket af den lärare, hvars undervisning bana i detta ämne, under flera års tid, åtnju:t; och som denne lärare äiven bestrider unsder.isningen i bistorien, blef han äfven i detta ämne. för konseqvensens skull, hka till4ygad; eit-r 30 timmars tentamen i th-ologi, blef ban även häruti, för symmetriens skul!, förklarad h5a oduglig. Hvar och en inser lätteligen, ati san häruti band!at mot bättre vetande och med beräkning. Ty ej är det tänkbart, ait en ynghng ej, under 5 å 6 års tid, skulle hunnit inbemta de allra första prunderna af dessa lärvämnen; och bör ej den lärare anses hafva moraliskt förverkat silt allmänna förtroende, som, under en så ling tid, ej varit -skicklig rozg att förskaffa de åt hans vård lemnade ynglingar så mycken lärdow, som de utan ansträngwns, under andras ledning, kunnat på några monader inhemta? Man fordrar af en lärare, 2tt hen ej allenast skall sjelf ega kunskaper, utan ock kunna uti sitt ämne, åtminstone fö: sv st, undervisa sina lärjungar. Alltså bafva de-sa 3:ne lärare, förmede!st de dåliga b-tyg de utfsrdst, underskrifvit sin egen förkastelsedom, och borde följaktligen sjelfmant frånträda sin ul helst som detta steg, enligt hvad vi från !!a järjungars mun inbemtst, skulle lända skolan och dess ungdom till det störsi:a gagn. Att dessa ynglingar dock ej voro så oskickliga, som deras lärare, till sin egen nackdel och vanära, förklarat, bevisades derigenom, att herrar examinatorer uti student-examen ej funno sig befogade att improbera dem i något ämne; och ynglingar:e bade utan allt tvifvel lyckats gå igenom nii sin examen, om ej de från skolan blifvit så uu skämda, att herrar examivatorer ej ansågo sig kunna handla annorlunda än de gjorde, då de differerade sådana, som från sk-lan, under föregzifvande at brist på all kunskap, bl.fvit förpekade afgångsretyg. — Utasf allt detta finna vi såled:s, att skoan blifvit uppoffrad för hemliga pianer, hvilkas aflsigt vi dock trott oss kunna genomskåda. Hvad azgår den af skolan yttrade förundran deröfver, att man tillåtit sig vitsorda de 3 differerade ynglingarne för ordentlighet och flit, få vi anmärka, att det ej på något vis förefaller oss underligt, att skolan ej vet huru sig bärmed förvåller. Ty lärarne bekymra sig ej det aldrarisvaste om skolungdomens förhållande, och det har aldrig varit exempel på, alt läraren besökt någon, i skolans vard lemnad, yngling i hans hem, för att dymedelst söka förtroligare nörsa sig till ynglingar, hvilka, långt från föröllrahuset, sakna tillging till någon erfarnare vön, att i förefallande vidriga omständigheter lu:a sig till. Nej! ett sådant närmare efterfrågande kommer icke i fråga; om ej af sjukdomsförfa!l någon blfver hindrad, att sig i skolan infisna, ty i så fall får denne ett flygiigt besök af prorector, som vill utspeja huruvida sjukdomen är verklig eller litsad. Sedan detta blifvit uppdagadt, kan sjuklingen få ligga och dö i fred, utan att någon från skolan, utom hans kamrater, gör sig om honom underrättad. Härutaf inses lätt buru naturligt det är, att skolans lirarepersonal är okunnig om ungdomens verkliza ordentlighet och flit, alldenstund lärarnes omdömen endast stödja sig på lösa rykten och ej grunda sig på egen erfarenhet, vunnen genm ett förtroligare umgänge. Såsom skäl hvarföre eleverna nödgas anlita främmande biträde i vissa ämnen, anför skolan: dessa läroämnen fingo, vid tre-delningen af rektorskias:, för knappt timmtal. Vi säga deremot, att tiden varit mer än tillräcklig, om den ej högst otillbörligt blifvit använd på onxödigare saker, såsom på utanläsning af stycken ur bibeln på grekiska, på hvilken såk användes 4 timmar i veckan under 2:ae årstid, dels i quarta, dels i rektors klass, oberäknadt otaliga tentamenstimmar. Till ursäkt derföre att läraren i theologien använder 30 timmars tid på abiturienters pröfvande, anför skolan, det denne lärare ej från början undervisat i detta ämne, sökande dymenelst på fint sitt nedsätta den fordna läraren. Vi hoppas dock skolans ledare hysa så mycken hederskänsla, alt de erkänna, det ej någon jemförelse kan kooima i fråga emellan den fordna och nuvarsnde läraren i detta ämne. Lärjungarne hafva otaliga gånger bittert beklagat sig öfver förlisten af den förra, och dersmot harmat: på den sednare, under hvars tid de blot: lärt sig läs: upp ord för ord läroboken utantill, men ei fått ett ord till förklaring eller tillämpning ); och denna skicklighet i läroböcFå ) Ingen förståndsfråga har nu blifvit dem påsatt. l som ej kunnat besvaras med: tron, hoppet och; kärleken. l msssemsmme——LLLLL LL arnvenr sa vR ANN