SILV ER AR BK ATSIVEIE PLA ELIG ER:
Vi hafve på de sednare dagarna förgäfves vän-
tat att få se någon förklaring i Svenska Mi-
nerva, i anledning af den förargliga dementi
hon fick på sin intressanta historia, att så väl
talmanskapet som vicetalmanskapet, i bonde-
ståndet hade bhfvit erbjudna åt riksdagsmannen
Strindlund. Läsaren torde erinra sig den upp-
lysning, som för några dagar sedan lemnades,
att hela denna historia var uppdiktad af Minerva
sjelf, som kanske just derföre trodde sig kunna
försäkr2, 2tt den kom från en tillförlitlig kalla.
Hr Strindlund har genom den öppenhet, hvar-
med han för hvem som helst, både bland sina
ståndsbröder och andrå, gifvit dementi åt ryk-
tet, tillräckligt rättfärdigat sig inför dem,
som träff.t honom personligen, ifrån all miss-
tanka att möjligen hafva varit delaktig i ryk-
tets utspridande. Imedlertid hemställe vi, om
ej Minerva, som kostat på så många spalter till
prisande af den redlige Dannemannens stora
dygd och uppoffring att vägra talmansbefattnin-
gens emottzgande, äfven skulle finna grannla-
genbeten mot en man, som bon så högt värde-
rar, fordra, att äfven åtsin publik antingen med-
dela, att alltsammans var hemgjordt, eller också
uppgifva den der mtillförlitliga, källan. Ettdera
måtte väl vara så mycket angelägnare, som Mi-
nerva pikerar sig att bafva goda relationer i-
bland den politiska fraktion, som hon påstår
hr Strinclond tillhöra, ehwu ban sjelf lärer
yttrat, sit ban icke en enda gång talat vid nå-
gon a Minervas redaktion; ceh det skulle nog
vara en rätt intressant nyhet för hela allmän-
heten ett få böra hvens som denna gången pu-
drat in hvalficken så hederligt — alltid förut-
satt nemiigen, att icke hela anekdoten var en
liten Jonas, som han sjelf gått och burit in-
värtes och sedan gifvit sina läsare till bista.
För att revanchera sig för detta nederlig, har
imedlertid Minerva i går framkommit med ev
annan anekdot, som låter kuriös nog, om man
kunde sätta någon tro till dess tillförlitlighet, då
det nu för tiden ljuges så kryelt från den si-,
dan. Hon berättar nemligen, såzom det påstås, ,
enligt en insändares uppgift, någonting angående l:
den nu förevarande riksdagstaktiken i och förl
de blifvande utskottsvalen, som icke är utanj
sin put:lustighet. För att förstå dettz, bör man
först vets, att det numera tages för en alldeles
afgjord sek, att ingen ledamot i och ör upp-
görand.t af listor till binkmansval 0. s. Vv. FO-
terar blott efter eget tyckte, emedan kens röst
i sådant feil vanligen blott blir en så kallad
stänkröst, det vill säga, är borispild. De olika
meningsraktionernas anhängare förena sig der-
före och sammanträda i konferenser hos nå-
gon mera betydande mar, för att der öfverens-
komma på förhand, på hvilka de skola voter2,
och sen som dervid kan mönstra det största
antale:, blir naturligtvis viss om segern.
Vid denna riksdagens början hafva imedler-
tid åtskilliga särdeles egna omständigheter in-
träff.t, hv:!ka det torde vara intressant att kän-
na på örband, innan man får se utslagen af
valen. Kort före riksdagens utblåsning, äfven-
som de första två, tre dagarna var det, såsom
troligen de fleste hört, en allmän tro, att en
stor mängd af riddarbusets ledamöter hade kom-
mit bit såsom väl broddade oppositionsmän mt
reger pgen; och att det ultrakonservativa par-
tiet, red presidenten von Hartmansdorffispet-
sen, ämnade betjena sig häraf för att insätta i
utskotien de mest inkarnerade anti-reformister
och privilegiimän i alla riktningar; med ett ord
af den färgen, sota skola försvara konungadö-
met mot konungen sjelfo, såsom frasen heter,
det vill söga de som genom sin stupida politik
arbeta på att göra regenten på impopulär som
möjligt, för att derefter få belt och hållet sluta
bonom i siva armar. ÅA ardra sidan hette det,
att regeringens lista skulle förena de konserva-
tift-l:b-rals,, hvilket efter vederbörandes ter-
minolozi går så långt till höger, som ända till
t. ex. landshöftingen baron Palmstjerna, med
juste-m:keu-männen eller dem, som äro liberala
i tullfrågor och angående civillagen, men höge-
ligen prostestera mot Aftonbladets åsigter i re-
presentationsfrågan eller angående inskränknin-
gar i statslyx 0. s. V., såsom till exempel fri-
herrarne Sprengtporten, von Kremer, med fle-
ra; och slutligen skulle det lilla antalet demo-
kratiskt liberala, de der radikala fantasterna,
som tycka ait Norge befizner sig väl af sin
statsförfattning, jemväl hellre taga regeringens
lista än ultrapartiets.
Så till vida var nu allt riktigt förspändt å
båda bållen. Nu skulle de konservative sam-
las hos f. d. statsrådet bh. exc. grefve Lager-
bjelke, den andra koalitionen åter hos h. exe
grefve De Geer.
Vid den första af dessa konferenser blef det
en stor glädje å ena och sorg å andra sidan
deröfver, att jemförelsevis garska få lära kom-
mit till den konservativa, men ganska många
deremot till den justemilieu-liberala föreningen.
Nu bör det märkas, att den sednare fraktionen,
för att ej gifva motståndarne för stort öfvertag,
sjelf hade gått dessa så mycket till mötes
som möjligt, så att den så kallsde liberala
bänkmenslistan i sjelfva verket är så grå som
möjligt. Det var hvad man i Frankrike kallar
en fusion, hvilket bör skiljas från konfusion,
och hvilket gjorde, att nästan hvem som helst
åtminstone kunde vara så bberal att gå på
konferensen, utan att deraf kunde dragas några
säkra slu:sa!ser. Härtill kom pu en annan
mindre lycklig omständighet, nemligen att den
konservativa sidan hade en mycket mera babil
genersl och ledare för sina operationer i herr
DL n nr mnrntem reses ———————