UV, at CR URTE UPPSatt Ifelly AM APSTE VIL SALU
drad att sträfva, vilja vi antyda med hvad skäl
lärarne kunna förutsäiga, att de lärjungar skola
misslyckas, som mot lärarnes vilja och råd våga
uppgå i siudent-examen.n
För att med skäl kunna neka ynglingen af-
gångsberyg, bör han i något ämne förses med
Improbaiur, (d. v. s. ej känna de första gra-
derna); den med ett så uselt betyg försedde
har man då orsak att neka dimission till ska-
demien. Man kan ej heller förebrå exammna-
torerna i student-examen, som på erskild väg
blifva, af någon bekant bland lärarne, underrät-
tade om ynglingens förmenta oskickhgbet, att
de nödgas d:fferera dev, som af egna lärare blif-
vit så illa vitsordad; men vi skola låta facta
tala i denna ömklisa sak, och derföre måste vi
återgå till de ofvan flera gånger omnämnda
ynglingarne.
Den ess af dem blef uti afgångs-examen af
sin lärare uti geometri improberad, oaktadt han
i 6 (säger sex) års tid åtnjuvt denne samme
lärares undervisning. Den andre, flera gånger,
under rektor Boivies tid, för flit och ordentlig-
het med premier och stipendier belönad, ira-
proberades i franska språket af den lärare, hvars
undervisning bana i detta ämne, under flera års
tid, åtnju:t; och som denne lärare äiven bestri-
der unsder.isningen i bistorien, blef han äfven
i detta ämne. för konseqvensens skull, hka till-
4ygad; eit-r 30 timmars tentamen i th-ologi,
blef ban även häruti, för symmetriens skul!,
förklarad h5a oduglig. Hvar och en inser lät-
teligen, ati san häruti band!at mot bättre ve-
tande och med beräkning. Ty ej är det tänk-
bart, ait en ynghng ej, under 5 å 6 års tid,
skulle hunnit inbemta de allra första prunderna
af dessa lärvämnen; och bör ej den lärare an-
ses hafva moraliskt förverkat silt allmänna för-
troende, som, under en så ling tid, ej varit
-skicklig rozg att förskaffa de åt hans vård lem-
nade ynglingar så mycken lärdow, som de utan
ansträngwns, under andras ledning, kunnat på
några monader inhemta? Man fordrar af en
lärare, 2tt hen ej allenast skall sjelf ega kun-
skaper, utan ock kunna uti sitt ämne, åtmin-
stone fö: sv st, undervisa sina lärjungar. Alltså
bafva de-sa 3:ne lärare, förmede!st de dåliga b--
tyg de utfsrdst, underskrifvit sin egen förka-
stelsedom, och borde följaktligen sjelfmant från-
träda sin ul helst som detta steg, enligt hvad
vi från !!a järjungars mun inbemtst, skulle län-
da skolan och dess ungdom till det störsi:a gagn.
Att dessa ynglingar dock ej voro så oskickliga,
som deras lärare, till sin egen nackdel och van-
ära, förklarat, bevisades derigenom, att herrar
examinatorer uti student-examen ej funno sig
befogade att improbera dem i något ämne; och
ynglingar:e bade utan allt tvifvel lyckats gå
igenom nii sin examen, om ej de från skolan
blifvit så uu skämda, att herrar examivatorer ej
ansågo sig kunna handla annorlunda än de gjor-
de, då de differerade sådana, som från sk-lan,
under föregzifvande at brist på all kunskap, bl.f-
vit förpekade afgångsretyg. — Utasf allt detta
finna vi såled:s, att skoan blifvit uppoffrad för
hemliga pianer, hvilkas aflsigt vi dock trott oss
kunna genomskåda.
Hvad azgår den af skolan yttrade förundran
deröfver, att man tillåtit sig vitsorda de 3 dif-
fererade ynglingarne för ordentlighet och flit,
få vi anmärka, att det ej på något vis förefal-
ler oss underligt, att skolan ej vet huru sig
bärmed förvåller. Ty lärarne bekymra sig ej
det aldrarisvaste om skolungdomens förhållan-
de, och det har aldrig varit exempel på, alt
läraren besökt någon, i skolans vard lemnad,
yngling i hans hem, för att dymedelst söka för-
troligare nörsa sig till ynglingar, hvilka, långt
från föröllrahuset, sakna tillging till någon er-
farnare vön, att i förefallande vidriga omstän-
digheter lu:a sig till. Nej! ett sådant närmare
efterfrågande kommer icke i fråga; om ej af
sjukdomsförfa!l någon blfver hindrad, att sig i
skolan infisna, ty i så fall får denne ett flygiigt
besök af prorector, som vill utspeja huruvida
sjukdomen är verklig eller litsad. Sedan detta
blifvit uppdagadt, kan sjuklingen få ligga och
dö i fred, utan att någon från skolan, utom
hans kamrater, gör sig om honom underrättad.
Härutaf inses lätt buru naturligt det är, att
skolans lirarepersonal är okunnig om ungdo-
mens verkliza ordentlighet och flit, alldenstund
lärarnes omdömen endast stödja sig på lösa
rykten och ej grunda sig på egen erfarenhet,
vunnen genm ett förtroligare umgänge.
Såsom skäl hvarföre eleverna nödgas anlita
främmande biträde i vissa ämnen, anför skolan:
dessa läroämnen fingo, vid tre-delningen af
rektorskias:, för knappt timmtal.
Vi säga deremot, att tiden varit mer än till-
räcklig, om den ej högst otillbörligt blifvit an-
vänd på onxödigare saker, såsom på utanläsning
af stycken ur bibeln på grekiska, på hvilken
såk användes 4 timmar i veckan under 2:ae
årstid, dels i quarta, dels i rektors klass, obe-
räknadt otaliga tentamenstimmar.
Till ursäkt derföre att läraren i theologien
använder 30 timmars tid på abiturienters pröf-
vande, anför skolan, det denne lärare ej från
början undervisat i detta ämne, sökande dyme-
nelst på fint sitt nedsätta den fordna läraren.
Vi hoppas dock skolans ledare hysa så mycken
hederskänsla, alt de erkänna, det ej någon jem-
förelse kan kooima i fråga emellan den fordna
och nuvarsnde läraren i detta ämne. Lärjun-
garne hafva otaliga gånger bittert beklagat sig
öfver förlisten af den förra, och dersmot har-
mat: på den sednare, under hvars tid de blot:
lärt sig läs: upp ord för ord läroboken utan-
till, men ei fått ett ord till förklaring eller
tillämpning ); och denna skicklighet i läroböc-
Få
) Ingen förståndsfråga har nu blifvit dem påsatt. l
som ej kunnat besvaras med: tron, hoppet och;
kärleken. l
msssemsmme——LLLLL LL arnvenr sa vR ANN