— JORDOMSEGLING. Finska skeppet Herkules,
kapten P. G. Idman, har nyligen hemkommit, efter
tt hafva fulländat en mot slutet af år 1845 börjad
tur från Eagland till Rio Janeiro och Valparaiso,
derifrån öfver östra Oceanen till Otaheiti och Bata-
via, samt slutligen den vanliga vägen kring Goda
Hoppsudden åter till Europa. Annu i sednare ti-
der ansågs en sådan resa fordra många kostsamma
anstalter och med särskild omsorg vidtagna förbere-
delser, som nu mera befunnits umbärliga. Af be-
sättningen har under resan en man aflidit. — Det
torde vara första gången en jordomsegling med finskt
fartyg kan omtalas.
ji EGYPTISKA UPPLYSNINGAR OM GNOSTICISMEN.
Öfver den i kristendomens äldsta tidehvarf så rykt-
bara Gnosticismen kände man hittills ej mer, än
hvad kristna skriftställare meddelat. Gnostikernas
egna verk, hvarur de förre lemnat utdrag, blefvo
efterspanade och förstörda, när sekten undertryckses.
Genom ett ssmmanträffande af lyckliga omständig-
heter hafva England och- Holland likväl nu kommit
I besittning af ett antal Koptiska handskrifter, som
innehålla de dyrbaraste urkunder för Gnosticismens
historia. Hit hör ett till Eoagland nyligen anländt
fullständigt manuskript från Tbebaiden, med titel:
Den trogna viskelenn, en skrift, som åberopas af
Tertullianus, hvilken uppgifver Egyptiern Valentinus,
en af Goostikernas hierofanter, såsom dess författare.
En annan icke mindre märkvärdig bok är Grosti-
kernas ritual, hvilken förvärfvats åt museum i Ley-
den, och är skrifven med egyptisk demosisk skrift.
Innehållet lemnar intet tvifvel öfrigt om att Gno-
stikerna lånat en del af sina läror hos den fornegyp-
tiska prestkasten. Man skulle kanske rättast kunna
anse Gnosticismen såsom en under inflytandet af
kristna ider och grekisk filosofi företagen ombild-
ping af de fordna egyptiska lärorna.
— CHAMPAGNEHANDELN. Häröfver meddelar
franska uppbördsverkets berättelse, öfver tullärender-
na från den 4 April 1846 till den 4 April 1847,
några intressanta upplysningar. Champagne fram-
bringas inom de tre arrondissementerna Chalons, E-
pernay och Reims, och grosshandlarnes lager inom
dessa tre orter innehöllo, den 4 April 4847, till-
sammans 1881355367 buteljer; nämligen 4604237 i
Chalons, 5710753 i Epernay samt 83500377 i Reims.
Från den 4 April 4846 till den 4 April 4847 af-
sändes från Chalons 24973353 buteljer, från Epernay
2187553, och från Reims 40903577; tillsammans
8775485. Deraf fördes utrikes 47119143, och till
det öfriga Frankrike 233535366 buteljer, men till
Marindepartementet 4767304. Sistnämnda belopp
härrör likväl till stor del från lagerförändringar, och
ej allt från departementets egen förbrukning. —
Champagnehandeln omfattar hela jordklotet; denna
vinsort sändes äfvensåväl till Kina, Australien och
Persien, som till Ryssland och England. De två
sistnämda länderna utgöra dock champagnehandlar-
nes ansenligaste marknader. För 30 år sedan voro
dessa handlande ej särdeles många: 453 tili 20 på
sin höjd; nu sysselsätta sig nära 300 hus med den-
na handel. I arrondissementet Chalons anses firman
Ad. Jaquesson för den förnämsta; den afsänder år-
lifien 700000. Derpå följa M. H. Jacquiner (hvars
chef är mär i Faguitres), Perier komp., Chauvine
Dagonet, samt Goerg, hvilka samtligen försända
mer än 400000 butelj:r hvar. I Reims herrskar
den bekanta enkan Cliquot och jemte henne firman
Ruinart, hvilka förse norden och i synnerhet Ryss-
land. I Epernay står m:me Moet främst; hennes
rykte är i synnerhet spridt i England. Champagne-
produktionen har på de sista 45 åren inemot för-
dubblats; men förbrukningen synes hafva hållit jem-
na steg med produktionen; ty priserna hafva bibe-
hållit sig vid samma höjd som då, med de omvex-
lingar blott, som olikheten i årsvexten föranledt.
Skörden i år skall vara utmärkt rikhaltig; men be-
skaffenheten anses medelmåttig; så att icke mer än
åttondedelen anses kunna begagnas till fräsande
champagne.
— ER REGERING INRÄTTAR SPELHUS! S:orher-
tigliga regeringen i Hessen Darmstadt har slutat
kontrakt med bröderne Blanc om upprättandet af
ett spelhus i Homburg, för en tid af 25 år. Det
kommer att ställas på 3000 aktier, af 600 floriner
hvardera, och blir således tilltaget i ganska stor
skala. Huru stor vinst regenten för sin del förbe-
hållit sig af denna immoraliska trafik förmäles ej;
men utan tvifvel är det ingen spottstyfver.
NAKNA SVA TEEN
