Article Image
— JORDOMSEGLING. Finska skeppet Herkules, kapten P. G. Idman, har nyligen hemkommit, efter tt hafva fulländat en mot slutet af år 1845 börjad tur från Eagland till Rio Janeiro och Valparaiso, derifrån öfver östra Oceanen till Otaheiti och Batavia, samt slutligen den vanliga vägen kring Goda Hoppsudden åter till Europa. Annu i sednare tider ansågs en sådan resa fordra många kostsamma anstalter och med särskild omsorg vidtagna förberedelser, som nu mera befunnits umbärliga. Af besättningen har under resan en man aflidit. — Det torde vara första gången en jordomsegling med finskt fartyg kan omtalas. ji EGYPTISKA UPPLYSNINGAR OM GNOSTICISMEN. Öfver den i kristendomens äldsta tidehvarf så ryktbara Gnosticismen kände man hittills ej mer, än hvad kristna skriftställare meddelat. Gnostikernas egna verk, hvarur de förre lemnat utdrag, blefvo efterspanade och förstörda, när sekten undertryckses. Genom ett ssmmanträffande af lyckliga omständigheter hafva England ochHolland likväl nu kommit I besittning af ett antal Koptiska handskrifter, som innehålla de dyrbaraste urkunder för Gnosticismens historia. Hit hör ett till Eoagland nyligen anländt fullständigt manuskript från Tbebaiden, med titel: Den trogna viskelenn, en skrift, som åberopas af Tertullianus, hvilken uppgifver Egyptiern Valentinus, en af Goostikernas hierofanter, såsom dess författare. En annan icke mindre märkvärdig bok är Grostikernas ritual, hvilken förvärfvats åt museum i Leyden, och är skrifven med egyptisk demosisk skrift. Innehållet lemnar intet tvifvel öfrigt om att Gnostikerna lånat en del af sina läror hos den fornegyptiska prestkasten. Man skulle kanske rättast kunna anse Gnosticismen såsom en under inflytandet af kristna ider och grekisk filosofi företagen ombildping af de fordna egyptiska lärorna. — CHAMPAGNEHANDELN. Häröfver meddelar franska uppbördsverkets berättelse, öfver tullärenderna från den 4 April 1846 till den 4 April 1847, några intressanta upplysningar. Champagne frambringas inom de tre arrondissementerna Chalons, Epernay och Reims, och grosshandlarnes lager inom dessa tre orter innehöllo, den 4 April 4847, tillsammans 1881355367 buteljer; nämligen 4604237 i Chalons, 5710753 i Epernay samt 83500377 i Reims. Från den 4 April 4846 till den 4 April 4847 afsändes från Chalons 24973353 buteljer, från Epernay 2187553, och från Reims 40903577; tillsammans 8775485. Deraf fördes utrikes 47119143, och till det öfriga Frankrike 233535366 buteljer, men till Marindepartementet 4767304. Sistnämnda belopp härrör likväl till stor del från lagerförändringar, och ej allt från departementets egen förbrukning. — Champagnehandeln omfattar hela jordklotet; denna vinsort sändes äfvensåväl till Kina, Australien och Persien, som till Ryssland och England. De två sistnämda länderna utgöra dock champagnehandlarnes ansenligaste marknader. För 30 år sedan voro dessa handlande ej särdeles många: 453 tili 20 på sin höjd; nu sysselsätta sig nära 300 hus med denna handel. I arrondissementet Chalons anses firman Ad. Jaquesson för den förnämsta; den afsänder årlifien 700000. Derpå följa M. H. Jacquiner (hvars chef är mär i Faguitres), Perier komp., Chauvine Dagonet, samt Goerg, hvilka samtligen försända mer än 400000 butelj:r hvar. I Reims herrskar den bekanta enkan Cliquot och jemte henne firman Ruinart, hvilka förse norden och i synnerhet Ryssland. I Epernay står m:me Moet främst; hennes rykte är i synnerhet spridt i England. Champagneproduktionen har på de sista 45 åren inemot fördubblats; men förbrukningen synes hafva hållit jemna steg med produktionen; ty priserna hafva bibehållit sig vid samma höjd som då, med de omvexlingar blott, som olikheten i årsvexten föranledt. Skörden i år skall vara utmärkt rikhaltig; men beskaffenheten anses medelmåttig; så att icke mer än åttondedelen anses kunna begagnas till fräsande champagne. — ER REGERING INRÄTTAR SPELHUS! S:orhertigliga regeringen i Hessen Darmstadt har slutat kontrakt med bröderne Blanc om upprättandet af ett spelhus i Homburg, för en tid af 25 år. Det kommer att ställas på 3000 aktier, af 600 floriner hvardera, och blir således tilltaget i ganska stor skala. Huru stor vinst regenten för sin del förbehållit sig af denna immoraliska trafik förmäles ej; men utan tvifvel är det ingen spottstyfver. NAKNA SVA TEEN

2 november 1847, sida 4

Thumbnail