ITALIEN. Engelska flottans oväntade ankomst utanför italienska kusterna synes bafva väckt icke mindre harm och bryderi bos furst Metternich än 1 Tuileriena; den österrikiska harmen har gifvit sig luft i en korrespondensartikel till Augsb. Allgemeine Zeitung, daterad Tunis, men, efter hvad andra tyska blad utan omsvep eller tvifvel uppgifva, inspirerad från Wien,. — Deri berättas, att lord Minto gör sin rund till ItaHens samtliga hof och linder, och anmärkes att det sätt, hvarjå han öfverallt söker verka, toråe klart bevisa Englands syfte att få Italiens angelägenheter i sin hand mer än som sig börs. — Vidare påstås, att engelska eskaderns grannskap hotar med vådliga följdera, och man får äfven veta hvarföre; den franska tiken, påstås det, önskar reformer för Italien, men dessa skulle utgå från lagstiftande makten; den engelska deremot försmår ej reformer, som komma mnedanifrin, j:, den ger dem i många fall företrädet. : är förut berättadt, att neapolitanska inefen Giovanni Domin:co Romeo stupade i striden, att hans brorson Pietro tillfångaozs, samt att man bögg hufvudet af den fallae farbrodern och tvang brorsonen att bära det till Reggio. När det först visades bonom, kysste han det vördnads.fullt och gråtande. Du känner det? frågade, hånande, hans fångvaktare. Jan — svarade han — det är en hjeltes hufvud. — Insurgenternas nuvarande anförare, Andrea Romeo, är den stupades bror. MEXIKO. Hufvudstaden intagen af Nordamerikanerne. Den 7 Seplember afbröto de mexikanske fullmäktige fredsunderhandlingarne, under beskyllningar å ömse sidor, att man ej hållit stilleståndsvilkoren. Scott förebrådde Santa Ann, att han hindrat de amerikanske kommissarierne att uppköpa lifsmedel i staden, Santa Anna deremot Scott, att han plundrade de kringliggande byarne. Scott hotade att Iombardera staden, och Santa Anna förklarade sig beredd att förnya striden. Fiendtligheterna började d. 43 med ett anfall af Nordamerikaaerne på fästet Chapulthepec, beläget på en höjd, och väl försedt med allt, som fordrades för ett kraftigt försvar. De anfallande blefvo tvenne gånger tillbakaslagne, men lyckades slutligen, sedan förstärkning af groft artilleri ankommit, att bemäktiga sig fästet. Garnisonen retirerade till staden, men öfverfölls på vägen af Nordamerikanernes kavalleri, som tog 4900 ran till fånga, dem man dock snart måste lösgifva, emedan tiliräckligt manskap för deras bevakning saknades. En annan befästning, kallad Kungsquarnen, intogs likaledes af Nordamerikanerna. De båda striderna hade räckt i 9 timmar, och kostat Mexikanerne 300 samt Nordamerikanerna 400 man döda och sårade. Den 14 om morgonen, före daggryningen, satte sig Scott med sina trupper i marche emot staden, hvilken Santa Anna sökt ännu mera skydda genom djupa vattenfyllda grafvar. Mexikanerna sökte begagna hvarje fördelaktig ställning, för att uppehålla fienden, så att denne först på eftermiddagen hann fram till stadens portar. Här lät Scott uppkasta batterier, som bestyckades med groft artilleri, och från hvilka han besköt staden denna och följande dagen, och gjorde den stor skada. Det oaktadt kunde ej Mexikanerne förmås till kapitulation, utan storm måste företagas. Invånarne hade genom barrikader och projektilers samlande på taken beredt sig till ett hårdnackadt motstånd. Med möda trängde Nordamerikanerne fram till början af tvenne gator, som förde till stora torget; men då framträngandet på öppen gata syntes blifva alltför svårt och foiködande, fattade Scott posto i klostret San Isidoro, och lät derifrån sina sappörer spränga väg genom husmassan fram till stora torget. Ankomna dit, mottegos Nordamerikanerne med jiflig eld från regeringspalatset och domkyrkan, hvilken de besvarade med kanonsalfvor. Efter någon stund nödgades Mexikanerne inställa elden, och Scott kom nu i besittning af staden. Santa Anna drog sig med alla sina trupper till Guadelupe: Han sjelf bade blifvit sårad och general Bravo stupat. Det sades att trenne nordamerikanska ge neraler stupat. Hvad nu vidare följer, gifver tiden, om de! blir fred, eller ett ännu vildare guerilla-krig emot Nordamerikanerna.