ITALIEN.
Engelska flottans oväntade ankomst utanför
italienska kusterna synes bafva väckt icke min-
dre harm och bryderi bos furst Metternich än
1 Tuileriena; den österrikiska harmen har gif-
vit sig luft i en korrespondensartikel till Augsb.
Allgemeine Zeitung, daterad Tunis, men, efter
hvad andra tyska blad utan omsvep eller tvif-
vel uppgifva, inspirerad från Wien,. — Deri
berättas, att lord Minto gör sin rund till Ita-
Hens samtliga hof och linder, och anmärkes
att det sätt, hvarjå han öfverallt söker verka,
toråe klart bevisa Englands syfte att få Ita-
liens angelägenheter i sin hand mer än som
sig börs. — Vidare påstås, att engelska eska-
derns grannskap hotar med vådliga följdera,
och man får äfven veta hvarföre; den franska
tiken, påstås det, önskar reformer för Ita-
lien, men dessa skulle utgå från lagstiftande
makten; den engelska deremot försmår ej re-
former, som komma mnedanifrin, j:, den ger
dem i många fall företrädet.
: är förut berättadt, att neapolitanska in-
efen Giovanni Domin:co Romeo stu-
pade i striden, att hans brorson Pietro till-
fångaozs, samt att man bögg hufvudet af den
fallae farbrodern och tvang brorsonen att bära
det till Reggio. När det först visades bonom,
kysste han det vördnads.fullt och gråtande. Du
känner det? frågade, hånande, hans fångvak-
tare. Jan — svarade han — det är en hjeltes
hufvud. — Insurgenternas nuvarande anförare,
Andrea Romeo, är den stupades bror.
MEXIKO.
Hufvudstaden intagen af Nordamerikanerne.
Den 7 Seplember afbröto de mexikanske full-
mäktige fredsunderhandlingarne, under beskyll-
ningar å ömse sidor, att man ej hållit stille-
ståndsvilkoren. Scott förebrådde Santa Ann,
att han hindrat de amerikanske kommissarierne
att uppköpa lifsmedel i staden, Santa Anna
deremot Scott, att han plundrade de kringlig-
gande byarne. - Scott hotade att Iombardera
staden, och Santa Anna förklarade sig beredd
att förnya striden. Fiendtligheterna började d.
43 med ett anfall af Nordamerikaaerne på fä-
stet Chapulthepec, beläget på en höjd, och väl
försedt med allt, som fordrades för ett kraftigt
försvar. De anfallande blefvo tvenne gånger
tillbakaslagne, men lyckades slutligen, sedan
förstärkning af groft artilleri ankommit, att be-
mäktiga sig fästet. Garnisonen retirerade till
staden, men öfverfölls på vägen af Nordameri-
kanernes kavalleri, som tog 4900 ran till fån-
ga, dem man dock snart måste lösgifva, eme-
dan tiliräckligt manskap för deras bevakning
saknades. En annan befästning, kallad Kungs-
quarnen, intogs likaledes af Nordamerikanerna.
De båda striderna hade räckt i 9 timmar, och
kostat Mexikanerne 300 samt Nordamerika-
nerna 400 man döda och sårade. Den 14 om
morgonen, före daggryningen, satte sig Scott
med sina trupper i marche emot staden, hvil-
ken Santa Anna sökt ännu mera skydda genom
djupa vattenfyllda grafvar. Mexikanerna sökte
begagna hvarje fördelaktig ställning, för att up-
pehålla fienden, så att denne först på eftermid-
dagen hann fram till stadens portar. Här lät
Scott uppkasta batterier, som bestyckades med
groft artilleri, och från hvilka han besköt sta-
den denna och följande dagen, och gjorde den
stor skada. Det oaktadt kunde ej Mexikanerne
förmås till kapitulation, utan storm måste före-
tagas. Invånarne hade genom barrikader och
projektilers samlande på taken beredt sig till
ett hårdnackadt motstånd. Med möda trängde
Nordamerikanerne fram till början af tvenne
gator, som förde till stora torget; men då fram-
trängandet på öppen gata syntes blifva alltför
svårt och foiködande, fattade Scott posto i klo-
stret San Isidoro, och lät derifrån sina sappö-
rer spränga väg genom husmassan fram till
stora torget. Ankomna dit, mottegos Nord-
amerikanerne med jiflig eld från regeringspa-
latset och domkyrkan, hvilken de besvarade
med kanonsalfvor. Efter någon stund nödga-
des Mexikanerne inställa elden, och Scott kom
nu i besittning af staden. Santa Anna drog sig
med alla sina trupper till Guadelupe: Han
sjelf bade blifvit sårad och general Bravo stu-
pat. Det sades att trenne nordamerikanska ge
neraler stupat.
Hvad nu vidare följer, gifver tiden, om de!
blir fred, eller ett ännu vildare guerilla-krig
emot Nordamerikanerna.