ppenningeväldet; 2:o att de samfiållda valen
nicke medgifva möjligheten af tvåkammarsyste-
aMets ärliga tillämpnicg här i Svergen, och 3:
att de göra ett på innerlig harmoni och mo-
ralisk samverkan grundadt förhållande emellav
statsmakterna, eller ett parlamentariskt sty-
prelsesätt, alideles omöjligt, och i stället bibe-
phålla den blott negativa och juridiska ställ-
pningen: emellan statsmyndigheterna, hvilken
förr eller sednare urartar till söndring och
fiendtlighet, med derutaf följande svaghet och
vanmakt hos de styrande, sjelfsvåld och anarki
ahos de styrda
Efter att sålunda hafva bragt saken till
komplett evidens, utropar vår man, att tiden
nu är inne, då dessa trenne vigtiga sanningar
allmänt skola inses, och vid den nu inträffande
priksdagen kan denna insigt ej uteblifva hos
den stora mängden af riksdagsmän, åtminstone
hos alla dem, som ega så mycken bildning ati
ade förmå fatta dem.
Det behöfves sannolikt icke att ingå i någon
argumentation för sti ådagalägga hvilka grofva
sofismer innefittas i det verbiage, hvaraf vi här
gjort ett utdrag, ty erfarenheten ensam har öf-
vernog visat, dåde att en representationsreform
grundad på samfållda och tillräckligt utsträckt.
valrättigheter är påkallad, just för att förekom-
ma de materiella intressenas och det i en el-
ler annnen pnad förklädda penningeväldets
uteslutande öfvervigt öfver fosterlandets och
folkets intresse; och att den på samfiållda val
grundede representationsrätten, i Norge t. ex.,
visat ett resuliat, alideles motsatt den söndring
och fisndtligbet mellan regering och folk, som
här förespeglas, då ingen representation i Eu-
ropa under loppet af ett tredjedels sekel med
en så jemn och lugn hållning fortgått i utveck-
lingen af sina lagar och instilutioner, som den
Norska, ehu:;u mycken fisndtlighet densamma
väcker hos vissa ktotterier. Allt detta har också
den rediige fordom under sin Argustid sjelf
mångfaldiga gånger frambållit, ehuru hans hyck-
lande tunga nu emot bättre vetande deklame-
rar i en mut:att riktning. Men hvad som torde
förtjena mera uppmärksamhet är, att den nuå
bane varande stridsfrågan egentligen icke mera
är emellan samfällda val och klassval. Klass-
valens roll är i sjelfva verket så utspelt i opi-
nioner, att deras frambållande bädanefter en-
dast kan anses såsom ett maskeradt spel för
att dölja hv.d som kommer att utgöra det
egentliga föremålet för tvisten hädanefter, nem-
ligen den frågan, huruvida de privilegierade
klasserna och rikedomsväldet jemte kronans
makt, skola inom de samfällda valen få till-
kämpa sig samma öfvervigt öfver folkets, ma-
joritetens intresse, som de hittills kunnat ut-
öfva genom de nuvarande representationsfor-
merna, eller om grundsatserna sf sanning och
menniskorätt skola kunna, genom en valrätt,
som gör representationen tll en verklig dele-
gation af folket, göra sig gällande emot dessa
materiella iniressen. Omkring denna punkt och
ingenting annat, kommer striden hädanefter utan
tvifvel att vända sig. ) Också skall man med
den ringaste granskningsförmåga lätt upptäcka,
att alla dessa deklamationer, som utskickas emot
majori:etens godtyckliga despotism emot de
ntressen, som för tillfillet befinna sig i minc-
priteton, m. m. icke hafva sin rot i något sn-
nat än farhågsn, att penningeväldet och börljs-
väldets cch klassvildets öfvervigt skall förmin-
skas genom en liberal! vallag; hvilket äfven för-
tlarar den omstöndigheien att alla sådana char-
lataner, som predika i likbet med den redligev,
emot personlighetsprincipen, och hafva en mo!
det sunda veitet nog härdad panna, att fram-
ställa denna princip såsom liktydig medi de
materiella intressenss egoism, noga akta sig
alt ingå i fakta och bevis, men endast oupp-
hörligt upprepa såsom ostridligt autagna san-
ningar de politiska trosdogmer, hvilka dock ut-
göra föremålet för sjelfva tvisten.
) Det är alldeles samma förhållande i detta hän-
seende med representationsfrågan, som med tull-
frågan. Monopol- och prohibitions-intresset har
nemligen nogsamt insett, att de absoluta förbu-
dens tid är förbi numera; men de misströsta lik-
väl icke ati få behålla alla de exklusiva fördelar,
som dessa kunde lemna på konsumenternas be-
kostnad. Taktiten förändras blott så, att de ämna
söka att, i stället för förbuden, få bibehålla skydds-
tullar så höga, att effekten blir densamma som
absolut förbud.
BROTT OCH FATTIGDOM ).
AF ÅA. LINDEBERG.
Om kanske någon tror, att ett sådant säll
cskan. hvars medlemmar åtage sir dvlika för-