E. M:; sjil mognade beslut. Tidsenliga framsteg skola stärka kronans makt genom fokets allmänna och odelade bifall, samt snvisa och befssta fiderneslandet och trygga detsaroma pi denna höga ståndpunkt, som det är kalladt och i stånd att intaga. Hvarje fara för den religiösa friden blir så mycket säkrare förekommen, ju sorgfälligare siatsmakten aktar trosoch samvetsfriden; såsom okränkbar. Afskaffandet af mingen brist uti vallagen, på grund af hvad erfarenheten bittills gifvit vid handen; fulländandet af författningsenliga bestämmelser rörande ministerens ansvarighet; skiljande af justis och förvaltning, offentlighet och oberoende vid rättvisans skipande;presscns befrielse från trånghjertade fjettrar; lättnad af den tryckande grundskatten; aktning för undervisnirgifriheten; den offentliga undervisningens och folkbildningens förbättring, ökar E. M:ts ära och sl!erhögstdensammes tro;na ständer skola med glädje vara beredde att medverka härtill. Måtte den storartade skapelsen af tullföreningen, om hvars grundläggande E. Mil förvärfvat oförgärglig förtjenst, leda till en ännu icnerligare fi nz ef alla tyska folkstammar: måtte det lyckss E. M:ts tyskpatriotiska tänkesätt, ati oafbrutei utveckla Tysklands enhet, utan ingrepp uti de enskilda staternas egendomligheter, och derigenom försäkra Tyskland om denna vördnadsbjudande ställning bland Europas makter sox: tillkommer detsarsma. De deputerades kammosre i! städse söka med lika uppmärksamhet som diup pligtkänsla pröfva de nu förkunnade, lika väl som blifvande lagförslag, och framhärdar, etc, Finansministern hade förelagt kammaren ett lagförslag för upptagandet af det lår, som er fordras för jernvägsenläggningar. Dot bestör deri, att regeringen skulle autoriseras höja räntan till 4 procent, i stället för 54, hvartill hittills blifvit kontraheradt, men hvartil penningar numera ej kunna erhållas. Den bekante pastor Wislicenus i Halle her nu utirädt ur staiskyrkan, med anledning det kungliga patent af d. 3 Mars innvverande år, som medgifrer cch föreskrifver formen för dylika han: ar. Tysk-katholska församlingen och de protestantiska vänner, i Halle, hvilka, lika med Wislicenus, utträdt ur siatskyrken, hafva förenat sig att bilda en gemensam församling under benämningen af den förenade församlingens. Jesuiterne få sig nu äfven ett etablis-ersent i Wien. De äga redan sådena i Linz, Inspruck och Grätz. Det ör naturligt att en statsman af sådara grundsatser, som Metternicb, skall gynna denna samhälls-ohyra. Ö-torrikiske ingeniören Negrelli gr om veckor, mod flere andra ipgeniörer, till Ezypten, för alt, i förening med fransy gelska, börja arbetena för genorsskärandet af Suez-näset. ITALIEN. is spridde sig i Rum, som ansågs af I det vunne bekräftelse, nämbkellandet innan kort of ett ellä um, eller katolskt Kyrkomöte. P.insen af Canino hade ej förr iterkommit till Bom han på nytt ådrog sig obehog från styrelsens sda. Han anmälde sig till avdiens bos pifven och kardinal Ferretti; men Gå ingendera mottog honom, och-hanp i påfliga förmaket var sf ett exemplar af den kungörelse, hvari bans förra upptåg ogillades före:og ban sig alt dersti skiifva åtskilliga noter af eårand innehåll. Nir de blefvo bekxonta, fick ban tillsägelse ost i sina rum, men svarade att han väl s stadna qvar hemma till attonen, men då söka spektaklet, efier vanligheten. Nu antyddes hen ati sac stund han vissde sig på gatan, hade nwionalg befalining att itia honom på fistet San gelo. noa tänkesättet gillade fallkömig! dessa å r af den pifliga styrelsen. De: stt Österrike förnyat sitt anspråt om frit genomtåg genom Kyrkostaten för en österrikisk här, till Noapel, men alt påfven lika bestäm: vägrat sitt sxatycke derull. Sex österri! regementen hade ytterligare an ländt tll Alaco, för att billa en linsa på pie montesiska gränsen. Österrikiska ob:ervations: corpsen vid Po, mellan Pi:eorza och Ferrar: stez nu till 60,060 mean. . sten från GCivilaveechia ingingo til 23 September några underrätielse: i2n, som sades vara anlända raedsist: ångfertyget till förstnömnda hamn. Evligt dem skulle Messina, Catania och Mel:zzo it.r he finna sir i insurgenternas våld, cch regeringen troppar bulvudsakligen vara orsaken dertiil (?) Rykten: om insurgenicrnas framgångar Pp fasta lador i Neapel syntes äfven bobrifta si tan sd Acnraman!e horlom R-ggic