der inne. Han hör omtalas, att afsättningsplatser i Sverige skola vara så aflägsna och svåra att tillgå, att all vinst åtgår på transportkostnader; och ehuru han tydligen kan se på de allmänna vägarnes ojemna antal och dåliga tillstånd, att dessa afdrag torde vara nära sanningen, inhemtar han likväl, att åkerbrukets sednaste tillväxt uppkommit till följe af gårdarnes än vidare skiljande och aflägsnande från hvarandra. Men från alla de föregående fakta och likaledes från joräens låga pris gör han den säkraste slutsats, att landet i sig sjelf innehåller de verkliga elementerna för öfverflöd, ehuru ofullkomligt utvecklade; och anser, att då på odlingens närvarande ståndpunkt säd kan utföras med fördel, så skulle folkmängden desto hastigare tilltaga, om alla mindre hinder undanröjdes. Dessa hinder kunna reduceras till tvenne: brist på skicklighet, och på bättre transportmedel. För att afbielpa detta, är ett förslag till Jernvägar i fråga alt antagas; det må följaktligen anses nyttigt, att framställa några af de största fördelar, åkerbruket och i följd dermed folkökningen skulle skörda af detta system. ka Jandthushållare i alla länder följa den eln, att skåda är att tro,. Umgänge med rsoner af deras egen klass utgör deras förnämsta uppfostran. De sky ej att begifva sig lång väg för at få se en ovanlig gröda eller något stort exemplar bland boskepskreaturen; men de försöka aldrig att sjelfve nå samma fördelar utan att först med egna ögon undersöka saken; med böcker och skrifna ihsorier befatta de sig föga. I afseende på den vigtiga omständigheten att bekomma utbredda kunskaper i landthushållning, utgöres följaktligen den största lättheten att förflytta sig en oundgänglig angelägenhet. Brist på lägenhet att kunoa resa och se sig om, lemnar landtmannen ett helt sekel bakom sin tid, i sann kännedom af hvad han behöfde veta för sitt yrke. Vid första ögonkastet synes ett lätt och billigt fortskaffande af hans person från plats till plats vara mindre gagnande för hans pung, än det lättade transportmedlet af hans spanmål till försäljningsorten. Vid närmare betraktande inse vi likväl, att konsten att fortskaffa sig på jornvägar i sjelfva verket gör mera för upplysningen inom klassen af de obildade åkerbrukarne, än sjelfva den stora upptäckten af boktryckerikon-sten. Först uppstå personliga möten; sedan medföljer känn2dorsen om nya sätt, nya bjelpmedel och verktyg, oya slag af utsäden och racer för afveln. Huru betydligt och omedelbart åkerbruksintresset i ett land gapgnas genom besparing af tid och arbete meicist billig och hastig transport af produkterna till försäljningsorterna, måste vara klart för alla. I en vagn med hjul på den bästa väg kan en häst draga 20 gånger den vigt han förmår att bära ensam på en ridväg; men på en jernväg kan samma djur draga 200 gånger så mycket. Genom att sätta mekanisk röre!sekraft i stället för djurets, kan den transportabla vigten utsträckas så långt man finner nödigt. Nödvändigheten att hålla mera hästar skulle oundvikligen medtaga cn myckenhet af jordens produktion, som kan användas för mensklig föda. Ångmachiner kräfva intet foder, behöfva ingen mat för lifsuppehället. Om det närvarande antalet hästar skulle fortföra att begscnas, sedan jernvägar blifvit byggda, så skulle de gamla vägarne förbättras och nya göras i alla riktningar, der nu endast packhästen kan framgå; och landets afkastning följaktligen på detta sätt med lika arbetskraft föras från de aflägsnaste orter en. re trakter kan menniskoarbetet ensamt användas på åkerbruket i stället för att till så stor grad åtså på forslandet al varor. Jorden skall derigenom bliva mera värd. Den minskade transportkostnad blir en förmån för jordegaren att dela mellan högre vinst af afkastningen och bättre pris på produkterna; och den öfriga behållningen går till konsumtion. Men för ett sådant land som Syerige bestir den största vinsten deri, att landsorter, nu för iasaa från produktionens försäljningsplatser, måste, för att betala odlingskostnaden, bringas till omedelbart tillgodogörande och gifva god renta. kerbrukaet skall dorigenom utvidgas till sin yttersta gräns, och 1 största sporre gifvas åt frambringande af i d. Alla inländska försäljningsplatser, när eiler fjär, göras inbördes tillgängliga genom jernvägar, allt efter producentens egen önskan, och de gifva honom hela den stora fördelen att kunna göra upplag hem: o : 2 g sjelf, så fort provinsmarknaderna hålla samma liga pris och den europeiska bjuder mindre vinst än i oxporthamnarne. Det utländska priset kan tagas till godo i ögonblicket genom transportens hastizhot; då deremot för närvaranda risk genom prisförändringar ofta måste befaras till följe af långsamheten vid varornas öfversändning. I korthet: jernvägssystemet håller, så vidt möjligt, jordens och produkterosas värde uppe i lika stånd genom förminskandet af den ytterliga ombytligheten i kostnader och tid för forslandet af varor till andra orter; och landet bringas i förhållanden af täflan med det öfriga Europa. Lättheten att föra manufakturvaror från städerna till de aflägsnaste landsorter är ingen ringa fördel; men den kommer ännu egentligare i betraktande, när jernvägssystemets verkan på handeln i det hela tages i ögnasigte. Hvad åter angår frågan, huruvida det kan vara räkning att införa jernvägar i Sverige, då man betraktar dess folkmängd i förhållande med dess landsvidd, så torde den böra på följande sätt bedömas. Tag populationen i ett land, till exempel Enoglend, försedt, såsom det är, med. hufvudiinier (Frunk linies) från ena ändan till den andra, och hvaraf ERA YESSPSET UT SISEUNEE ANFADER TIK KDS TENSTA Vi ljogerl skrek fru Sheppard. Tro inle,