möjligen vore att vinna genom detsamms3, u:an
med rörd känsla och hänryckning. Vi hafva i
vårt hjerta tackat Gud och E. Maj:t för Jandets
och financernes blomstrande tillstånd, sådant vi
lärt känna det genom E. Maj:ts ministers be-
rättelse, och önska att detta tillstånd måtte
ortfara. Vi vilja icke, att en annan försyn
skall träda i stället för den gamla, heliga tro-
heten, eller mojoritetens vilja i stället för vår
anborne konungs faderliga regementel — — —
Vi skola städse, i lyckan som i olyckan, stå vid
E. Moj:ts sida, liksom år 4843 vid eder, hos
Gud hvilande, herr Faders; och hafva icke
glömt, att i densamma sal, hvarest så nyss
ständernas mojoritets talare djupt kränkte Edert
kungliga hjerta, vi, jemte flera af dessa talare,
svurit E. Maj:t tro och huldhet. Vi framhärda
intill döden i djupaste vördnad, trohet och un-
derdånighet, E. K. Maj:ts alerunderdånigste,
tropligtigste etc.
(Underskrifterna.)
Hirpå följde från Konungen följande skrift-
liga svar:
Det har gjort mitt hjerta innerligt godt, att,
uti eder adress af den 26 Juni detta år, åter-
finna prägeln af en gammal anboren, äkta preus-
sisk anda, till motsats mot en annan, hvilken
är främmande för vårt fiderneslands historia,
ech hvilken visserligen gifvit sig tillkänna vid
den sednaste förenade landtdagen; dock icke,
såsom J hafven fruktat, inom majoriteten, utan
blott hos en fraktion vid nämnde landtdag.
Det relatift ringa motstånd, som denna anda, I
ord och tal, rönt inom ständerförsamlingen, har
dock icke villat mig om det motstånd, i hand-
ling ech tänkesätt, som densamma fann i den
stora mängdens bjertan, af mina trogna stän-
der, så inom som utom församlingssalen; och
stör icke min tillförsigt att det gamla tyska
lifvets anda också skall lära att med ordets
vapen kämpa mot tids-theorierna. Mitt för-
troende ti!l milt folk och till mitt lands stän-
der är lika fast efter den sista ståndsförsam-
lingen, som före dersamma — jal det är i
sanning ännu fastare, emedan Eder, för mig
hugnesamma adress ieke är den enda sköna
frukt, som jag, redan i dag, erfar deraf. J haf-
ven sannt och ädelt utalat: att den anda, som
förde eder och edra förfäder i skaror i striden
för fädernesland och konungabus, var något
helt annat, än sträfvandet efter vidgade rättig-
heter: att J följden detta ädlare behof, äfven i
en tid, då många anledningar kunde hafva va-
rit för handen att åberopa sig på gamla, ge-
nom kungabref bekräftade rättigheter om J
haden velat det; och J bafven likaså sannt och
troget erkänt: alt en sådan anledning nu icke
existerar, och att J hafven bekommit mer än
J voren berättigade att fordra. Att mitt folk
delar detta medvetance, är den enda lön, jag
åstundat för min skänk; och jag tackar eder
af bjertat derför, att J, å eder sida, hafven
velat gifva mig densamma. Sanssouci den 6
Augusti 1847. Triederich Wilhelm.
Till de medlemmar af Kur- och Neumarks
ridderskap, som undertecknat adressen af den
26 Juni detta åro
Man återfinner i detta Preussiska monarkens
svar samma ,allenastyrandets, och den gudom-
ga rättens grundsatser, som han så ohöljdt
proklamerade i sitt tal vid landtdagens öpp-
nande. Det är alltid samma djupa misskän-
nande af den and?, som rörer sig inom preus-
siska folket, och som på så många särskilda
sätt, på så många olika ställen inom den vid-
sträckta monarkien uppenbarat sig. Hvcd denna
disharmoni i åsigter emellan konung och folk
skall göra af Preussens närmaste framtid, hvi-
lar ännu i mörker; men det är ej svårt att
inse, att det ej blir konungen, som kommer
att besegra det allmänna tankesättet. Detta
skall förr eller sednare bana sig vägen till sitt
mål. Det är skada att en monark, utrustad
med mer än vanliga naturgåfvor och bildning,
såsom konungen i Preussen onekligen är, skall
förtära sina krafter i en fruktlös strid emot
tidens samhällsbegrepp, och i ett lika fruktlöst
äflande att återväcka till Hf medeltidens. Ville
ban deremot ställa sig i spetsen för den kon-
stitutionella rörelsen i Tyskland, så blefve han
en välgörare ej blott för sitt land, utan för
hela Europa, hvars skydd emot det våld, råhet
och barbari, som hota från öster, så väsendtli-
gen beror derpå, att Tyskland är fritt, kraft-
fullt ech enigt, ej, såsom nu, försjunket i poli-
tisk omyndigbet och den svaghet, som alltid
deraf följer.
MUSIK.
Fria Fantasier för Pianoforte. af C. J. L.