— som framför alla andra bort vara fredadt
från allt främmande intrång, — hade blifvit
förvandladt till en offentlig skådeplats. Här
samlades alla slags lättsinniga och utsväfvande
menniskor, här stämdes utan försyn möten, och
åskådarne roade sig åt alla de galna griller,
som ställets usla invånare företogo sig.
Sedan Jack inkommit genom den yttre por-
ten och gått den ofvannämnda breda sandgån-
gen fram, steg ban uppföre terrassen och blef
genom den stora jernporten insläppt i hospita-
let, emot vanlig betalning till porivaktaren.
Det förfärliga skrik och buller, som här mötte
honon från alla sidor, gjorde honom nästan
döf. Somliga bland de galna skramlade med
sina kedjor; några storskreko; andra sjöngo;
andra åter bultade med ursinnig häftighet på
dörrarna. Med ett ord, det var det grufligaste
oväsende han någonsin hört. Midt ibland allt
detta Jarm sågos likväl särskilda grupper af
glada och skrattande herrar och damer, som
vandrade från cell till cell och funno en sär-
deles förnöjelse i åskådandet af detta rysliga
elände. De läto öppna för sig några af de
märkvärdigaste galningarnes celler, och Jack
kunde ej underlåta att i förbigående kasta en
blick in till de olyckliga varelserna. Här var
en halfnaken stackare, med balmkrona på huf-
vudet och träspira i handen, sittande på golf-
vet med lika mycken värdighet, som en mo-
nark -på sin thron. Der var en galen musi-
kant, synbarligen hänryckt af beundran öfver
de missljud han framlockade ur en barnviol.
Här var en gräslig figur, som gnisslade med
tänderna och tjöt som ett vilddjur; der va
en älskare, med sammanknäppta händer och
trånande ögon, riktade mot himlen. I en cel
sågs en jigsre, hvars hufvudskål hade blivi
spräckt under d:t han jagade och som oupp-
hörligt ropade på sina hundar; i en annan fanr
man ett exempel sf den bedröfliga galen
skep, som yttrar sig genom meningslöst jolle)
och vild skrattlust, i förening med djup svår
modighet.
Jack skyndade från detta bjertslitende ski
Idespel, och kom snart till öppringen i skran