utan rena facta, och om vi ej bilägga namn såsom bevis, så är det derföre, att man heldst kastar en slöja öfver individernas olyckor i sådana perioder af samhällsepidemier, hvilka man mera måste hoppas, än man kan försäkra, hafva upphört. Går man härifrån till affärsverlden, så lärer det vara kändt hvilken allmännelig klagan varit rådande öfver opålitlighet i skulders betalning här i Sverige, i frågan om utbekommandet af skuldförbindelser. Vi tro, för vår del, att denna klagan kanhända är något öfverdrilven och att felet lika ofta ligger uti en alltför stor lättsinnighet i att utborga varor utan urskillning; men en hvar vet i allt fall, att de anses såsom en bra nog allmän vana, att ingen kan göra räkning att få sina penningar på bestämd tid, samt att den som utlemnat en vara på tre månaders kredit ofta får vänta sex, all kontant betalning anses betyda detsamma som en månads kredit, o. s. v., utan att de som begagna sig af dessa fribeter derföre betrakta sig såsom mindre respektabla eiler mottaga en förebråelse för hvad de underlåtit. Går man slutligen längre ned, till transaktioner bland den mindre bemedlade klassen, så känna vi af offentligen framställda yttranden vid de två sednaste riksdagarna, att man klagat öfver eit nog allmänt inrotadt vingleri och bedräglighetssystem, äfven bland allmogen, bestående deri, att personer, hos hvilka utmätning sökes, vanligen redan hafva bortsålt hela sitt lösörebo genom diktade köpeafhandlingar, så att borgenären får intet, 0. s. v. Ville man nu skylla allt sådant på statsskickets beskaffenhet, så är det tydligt, att lika mycket skäl vore för handen att säga om Sverge, det dessa fenomener skulle vara en verkan af ståndsrepresentationen, som att härleda de fallissementer, som förekommit i Amerika, men hvilka dock ej förevisa på långt när sådana skandaler af demoralisation inom de högsta och mest ansedda cirklarna, som hos oss, från deras demokratiska vallag och republikanska regeringssätt. Måhända finner läsaren oss hafva varit nog utförlige i detta kapitel; men det är likväl af stort intresse och verklig vigt för att kunna belöma, om vi så få säga, den relativa morali(eten i de olika partiernas åskådningssätt. Denna råga i och för sig har dessutom hittills varit sanska litet vidrörd mot hvad den förtjenar. Om tvenne motståndare endast öfverhopa hvarsandra med beskyllningar, utan att beledsaga leita med bevis, så vet dun stora delen af puliken, som ej har tillgång till att sjelf granska akterna, d. v. s. nogare undersöka ämnet för len ömsesidiga anklagelsen, icke hvad den skall ro, utan slutar med att anse båda lika goda, om äfven den ene skulle hafva rätt i allo. Men vär facta läggas bredvid påståenderna, så kan ;ckså läsaren döma med mera tillförlitlighet. Af denna orsak tro vi en fortsatt ransakning ned de konservative, åsyfiande att skärskåda leras opartiskhet, när det gäller att bedöma änder med liberala institutioner, icke vara utan ntresse. Re