IVOR TODY. I Ej förr än temligen sent på f. m. i dag ankommo de i går väntade utländska poster, hvil-: ket nödgar oss till största korthet i redogörel-! sen för deras innehåll. Vi skole ytterligarel dertill återkomma i morgon. De sednaste underrättelserne från London äro af d. 44, från Paris af den 435 och från Hamburg af den 18 dennes. PORTUGAL. I Oporto var väl lugnet ännu bibehållet, men Cabralisterna hade gjort försök att väcka oroligheter. Man hade tillställt en fensterinslagning hos juntans f. d. vicepresident, Jose Passos, och fått en hop artillerister att slå sönder pressarne i den liberala tidningens Nacional tryckeri. Tidningens egare hade vändt sig med klagomål häröfver till de tre intervenerande makternas konsuler, på grund af den försäkran dessa makter gifvit staden Oporio i det fördraget, som afslutades i Gramido. SPANIEN. Det uppgifves att redan inom nya kabincttet en söndring uppstått emellan Salamanca och Escosura å ena, och Ros de Olano och Goyena å andra sidan. Tvisten lär egentligen röra frågorna om nationalgardets återuppsättande, Cortes sammankallande och de carlistiska amnestierade officerarnes ålerinsättande i armåeen; men äfven i andra afseenden lärer splittring råda. Till Catalonien afgå allt flera trupper. Fransesco de Paula Mota y Alos har ditrest såsom chef för general Conchas stab. Denna skall hafva fått löfte, att inga ändringar skulle ske i tullen på bomullstillverkningar, som är så vigtig för fabrikerna i Barcellona m. fl. af södra orterna. General Manso har blifvit generalkapten i Granada; general Compuzano i Valencia. Det beritias såsom troligt, ati engelska p9litiken vill söka genomdrifva Saliska lagens återinförande, hvarigenom den qvinliga liniens arfsrätt till thronen skulle upphäfvas och således Don Fransescos ätt blifva regerande, om Drottningen dog utan manliga arfvingar. FRANKRIKE. Hertigen af Nemours lärer verkligen blifvit lindrigt blesserad vid en jagt, som han jemte prinsen af Joinville hållit. Prinsens bössa hade gått af just som han fattat den till anläggning och några hagel träffat hertigens hatt, samt ett inträngt i kindbenet. Det utskars genast och hertigen är fullkomligt återställd. Prinsen skall deremot hafva tagit så illa vid sig af den obehagliga händelsen, att man till och med fruktat att han skulle förlora förståndet. Hertiginnan af Aumale har framfödt en prins, som i dopet fått namnet Henrik Leopold Philip Maria af Orleans, Hertig af Guise. 1 sammanhang härmed berättas, att på samma ställe der det gamla slottet stod, som hertiginnan af Guise bebodde, nära den lilla staden Joinville i departementet öfra Marne, ett nytt slott skall åter byggas. Efter några dagirs betänkande hade ministerkonseljen tillrådt interventionen i Marocko, för att rädda kejsaren ifrån Abd-el-Kaders usurpation. Hertigen af Aumale kommer således att börja sin bana i Afrika med utförandet af elt krig, som ieke torde blifva så lätt, då Emiren troligen redan har inne Fez och samlat alla sina krafter. flera regementen hade redan fått ordres att mareber :till Toulon för att öfversändas till Oran, samt flera !inieskepp att afgå till Marockanska kusten. Marskalken Oudinot, hertig af Regg.e, invalidernas guvernör, hade aflidit. Man gissade, att marskalken Soult, hertig af Dalmatien, skulle efterträda honom, om Guizot ej, för att få Pugsaud undan ur de ministeriella kombinationerna, skaffar honom denna väl lönade hviloplats. STORBRITANNIEN. Hertigen af Buckingbam, en af possessionatintressets förnämsta kämpar i Öfverhuset och vid de allmänna sammankomsterna, förut ledamat af engelska ministeren under Peel, hade för skuld flyktat öfver till kontinenten. Han säges vara skyldig icke mindre än 1,800,000 sterling. En af kabinettsministrarne, grefve Minto, bade inskeppst sig till fasta landet, för att begifva sig till Rom. Det sades allmänt att han hade uppdrag från regeringen till påfven. Spanske thronpretendenten, grefven af Montemolin, had2 den 9 lemnat London för att afgå till kontinenten. TYSELAND. Preussiske statsministern von Rochow hade, vid baden i Aachen, der han sökte återställa sin försvagade helsa, aflidit den 44 dennes, i sitt 55 år. Konungen i Preussen väntades den 14 dendes till Mänchen, på hemresan från Italien. ITALIEN. Sedan hertigen 2f Lucca had2 utfärdat den redan anförda kungörelsen, hvari han antydde sig ärna beträda reformernas väg och omnämnde upprättandet af ett nationalgarde såsom någontng redan beslutadt, tycks detatt han betänkt sig, emedan han från Massa, en stad i hertigdömet Moden?, men icke långt belägen ifrån Lucea2, förklarat att de af honom gifna löften ,voro honom aftvingade med våld, hvarföre han vwveke ärnade unnpfulla dem, WVid datta tillkän