RÄTTEGANGSOCH POLISSAKER. En fyra års gosse, son till en lifgardist, ble i förgår på Hornsgatan öfverkörd af en åkardräng vid namn Sahlbeck. Åkdonets ena hjul lärer rulla! öfver barnets kropp; dock tros ingen fara för lifve vara å färde. — I går afton blef en kakelugnsmakarelärling vi namn Gustafsson öfverfallen och sårad af ett pa personer, som han mötte vid hörnet af Kungsbackei och Kammakaregatan. Han förmäler, att han möt två karlar med hvar sin qvinna under armen, oci då han till dessa sednare yttrat: flickor, ä ni s sent ute? hade han plötsligt blifvit öfverfallen a de begge karlarne, af hvilka den ene tilldelat Gu stafsson ett knifhugg. Till hans lycka hade unde handgemänget en stadsvaktspatrull fått höra hvac som stod på, och skyndat till hans bistånd; hvarp våldsverkarne sökt att komma på flykten, men blif vit fasttagna af patrullen. De tilltalade äro mans personen Meurling, som tillförene varit häktad och tilltalad för delaktighet i gröfre brottmål, och el yngling vid namn Åberg, som två gånger varit till talad för fickstöld, men i brist af bevis blifvit fri känd. Meurling föregifver, att han, långt ifrån at deltaga i våldet, tvärtom sökt att afstyra det; el hel hop herrar hade, enligt hans berättelse, vari i slagsmål med hvarandra uti en krets, när har kom till stället, och då hade ban endast bedt her rarne att beskedligt åtskiljas. Åberg säger, att har vid tillfället icke utdelat hugg, men väl fått upp bära sådane; åtminstone hade han erhållit en skrå ma på fingret. Under polisförhöret föll Meurling d andra parterna i talet, och blef derföre utledd; har började då väsnas i förmaket, så att man måste för honom in i arrestrummet; men nu blef han allvar samt ond, och uppförde sig så vildsint, att stads vaktskorporalen fann sig föranlåten hemställa, at arrestanten måtte få beläggas med handklofvar, hvil ket ock beviljades. Undersökningen kommer att fortsättas en annar dag. — En stackars qvinna med ett dibarn i famne förekom i dag i polisen, och uppgaf att en han delsbetjent, som äfven på kallelse inställt sig, skulle vara barnets fader, hvarföre han borde bidraga till dess underhåll. Men svaranden nekade med be stämdhet att hafva haft någon närmare bekantskar med qvinnan, än att hon en tid handlat i den bod der han är anställd; han ville gå ed på att har icke hade någon del i hennes barn, och herr polis mästaren tillstyrkte modren att stämma honom till kämnersrätten, der han kunde få svärja, efter han var så käck. Hvad som gör ifrågavarande qvinnas öfvergifna belägenhet ännu ömkligare, är, att hor icke ens har något husrum; sina ringa tillhörighe: ter bar hon i ett knyte på armen. Hon blef hän. vist att vid barnhusdirektionens sammanträde i ef termiddag anhålla att få sitt barn intaget på barn huset. — Det kan vara skäl att bestulna personer höra efter, när det annonseras att saker blifvit anhålln: från misstänkta personer och tagits till vara i polis: kammarens magasin; om icke för annat, så på de stackars uslingar må slippa att sitta i fängelse der ena veckan efter den andra. En qvinsperson fann härom dagen innehafva ett par ljussaxar, som hol uppgaf att hon emottagit af en obekant person qvinnan blef häktad, ljussaxarne togos i förvar och upplystes i Dagbladet. Ingen egare har till denn: dag anmält sig, och qvinnan anhöll nu, att komm: på fri fot, för att kunna förtjena sitt uppehälle ge nom att deltaga i potatisplockning någorstädes; me det blef beslutadt, att ljussaxarne skulle ytterligar upplysas och qvinnan imedlertid sitta der hon sitter Raältelse: I gårdagsbladet art. Brott och fattig dom står: Stockholm i Augusti 1840), bör vara 1847 — och 3:te spalten 3:dje sidan: ett brott på hvar 31 person, tillägges: (hvar 49:de ?)n s— LD NR