MÖTET I MARSEILLE AF HANDELSFRIHETENS VÄNNER. Då man besinnar de stora !jenster som Frunkrike gjort Europas civilisation och skådar det närvarande förhållandet i dess bufvudstad, der mord, brott, sedeförderf inom de högre klasserna, korruption och egennytta med hvarje dag synas tillvexa, är det en glädjande erfarenhet, att tillståndet i Frankrikes landsorter icke är af samma beskaffenhet, utan att massan af frauska folket visar sig andas en renare och helsosammare luft. Roten är frisk, och i sjelfva Päris finner man vackra exempelaf ren sedlighet och höga snillegåfvor. Så t. ex. ser man i Strasburg Willm arbeta med god framgång på folkundervisningens befrämjande, och i Bordeaux den fria handelns sak med ifver förfäktas. Få tilldragelser i sednare tiderna torde bättre visa hvad man kan hoppas af fransmännens allmänna anda, än det möte som nyligen hållits af sällskapet för fria handelns befordrande i Marseille, denna stora medelpunkt för kommerciel verksamhet. Salen var uppfylld af de erfarne, kloke och i sina företag så utmärkt väl beräknande Marseilles handlande, och äfven en lysande samling af fruntimmer bivistade sammankomsten. Presidenten i sällskapet, hr Lazare Luce, lemnade en öfversigt af sällskapets verksamhet alltsedan dess inrättning, och hvad man deraf kunde vänta i den närmiste framtiden; allt detta på ett sätt, som utvisade den klarsynte och beslutsamme sffärsmannen. Hr Reyniaud, representant för Marseille i deputeradekammaren, talade till sina stadsboer med den skarpsinnighet och hjertliga välvilja, som göra honom så högt värderad af com. Fredrik Bastiat, Frankrikes Cobden, hvilkens outtröttliga verksamhet att förorda saken rivaliserar med Cobdens egen, talade på sitt vanliga tydliga och intrycksfulla sätt; och hr de Lamartine krönte dagens arbeten med eit af dessa mästerliga tal, i hvilka ett betraktande lifs mogna ider framställas med all ungdomens liflighet, modererad af det omdöme som vinnes genom erfarenheten af de parlamentariska striderna. Alla dessa tal vittnade, stt så väl talarne som åhörarne klart inse hv2ed de vilja och äras beslutne att framhärda till dess målet kan upphinnas. Reybaud, då han vidrörde motsägelserna i den franska s. k. skyddslagstiftningen, lemnade följande lysande bevis för en stor allmän sanning: Norra Frankrike framalstrar spanmål, boskap, hvitbetor, oljvexter — alla dessa äro skyddade genom tullsystemet. Södra Frankrike åter framalstrar krapp, silke, bränviner och viner, allt sådant, som blifvit lemnadt åt fri täflan; och likväl är den spänstighet, som innebor i friheten, så stor, och det tyningstillstånd som monopoler medföra sådant, att vi icke i hela verlden hafva några rivaler i de varuframalstringar, som varit lemnade fria, oaktadt vårt skatteväsende tynger på dem, — såsom t. ex krapp, silke, viner — under det att de som beskyddas och gynnas, — såsom spanmål, boskap och