MÖTET I MARSEILLE AF HANDELS-
FRIHETENS VÄNNER.
Då man besinnar de stora !jenster som Frunk-
rike gjort Europas civilisation och skådar det
närvarande förhållandet i dess bufvudstad, der
mord, brott, sedeförderf inom de högre klas-
serna, korruption och egennytta med hvarje
dag synas tillvexa, är det en glädjande erfa-
renhet, att tillståndet i Frankrikes landsorter
icke är af samma beskaffenhet, utan att mas-
san af frauska folket visar sig andas en renare
och helsosammare luft. Roten är frisk, och i
sjelfva Päris finner man vackra exempelaf ren
sedlighet och höga snillegåfvor. Så t. ex. ser
man i Strasburg Willm arbeta med god fram-
gång på folkundervisningens befrämjande, och i
Bordeaux den fria handelns sak med ifver för-
fäktas. Få tilldragelser i sednare tiderna tor-
de bättre visa hvad man kan hoppas af frans-
männens allmänna anda, än det möte som ny-
ligen hållits af sällskapet för fria handelns be-
fordrande i Marseille, denna stora medelpunkt
för kommerciel verksamhet. Salen var uppfylld
af de erfarne, kloke och i sina företag så ut-
märkt väl beräknande Marseilles handlande, och
äfven en lysande samling af fruntimmer bivi-
stade sammankomsten. Presidenten i sällska-
pet, hr Lazare Luce, lemnade en öfversigt af
sällskapets verksamhet alltsedan dess inrättning,
och hvad man deraf kunde vänta i den när-
miste framtiden; allt detta på ett sätt, som ut-
visade den klarsynte och beslutsamme sffärs-
mannen. Hr Reyniaud, representant för Mar-
seille i deputeradekammaren, talade till sina
stadsboer med den skarpsinnighet och hjert-
liga välvilja, som göra honom så högt värde-
rad af com. Fredrik Bastiat, Frankrikes Cob-
den, hvilkens outtröttliga verksamhet att förorda
saken rivaliserar med Cobdens egen, talade
på sitt vanliga tydliga och intrycksfulla sätt;
och hr de Lamartine krönte dagens arbeten
med eit af dessa mästerliga tal, i hvilka ett
betraktande lifs mogna ider framställas med
all ungdomens liflighet, modererad af det om-
döme som vinnes genom erfarenheten af de
parlamentariska striderna. Alla dessa tal vitt-
nade, stt så väl talarne som åhörarne klart
inse hv2ed de vilja och äras beslutne att fram-
härda till dess målet kan upphinnas.
Reybaud, då han vidrörde motsägelserna i
den franska s. k. skyddslagstiftningen, lemnade
följande lysande bevis för en stor allmän san-
ning:
Norra Frankrike framalstrar spanmål, boskap,
hvitbetor, oljvexter — alla dessa äro skyddade ge-
nom tullsystemet. Södra Frankrike åter framalstrar
krapp, silke, bränviner och viner, allt sådant, som
blifvit lemnadt åt fri täflan; och likväl är den spän-
stighet, som innebor i friheten, så stor, och det
tyningstillstånd som monopoler medföra sådant, att
vi icke i hela verlden hafva några rivaler i de va-
ruframalstringar, som varit lemnade fria, oaktadt
vårt skatteväsende tynger på dem, — såsom t. ex
krapp, silke, viner — under det att de som be-
skyddas och gynnas, — såsom spanmål, boskap och