omtyekt man; Nervini, presidenten i hofrätten, god jurist, men af tvätydigt rykte. I Livorno beledsagades kungörelsen om denna utnämning af en annan kungörelse, af stor vigt för det fattigare folket i Livorno; genom den afskaffas nämligen det ett par århundraden gamla privilegiet för bäraregillet från Bergamo; ändringen har i Livorno vunnit allmänt bifall. Konkordatet med Ryssland var afslutadt och undertecknadt, och hr von Bludoff hade rest till Petersburg. Öfver händelserna i Kalabrien saknade man i Neapel underrättelser sedan den 22 Augusti, emedan alla bref derifrån qvarhöllos; imedliertid var det kändt att general Statella hade begört förstärkningar. Afven i Abruzzerna ridde mycken oro; 2000 man regeringstroppar hade blifvit beordrade dit, och man an åg eftergifter och lättnader för folket oundvikliga, till förekommande af eit allmännare utbrott af missnöjet. Mot de palliativer af samma slag, hvilka förra postdagen omnämndes såsom vidtagna i Neapel, afstack på ett i ögonen fallande sätt den stränghet, hvarrged alla frisinnade förföljdes på Sicilien, der för öfrigt den största missbelåtenhet är rådande. RYSSLAND. Från S:t Petersburg skrifves d. 28 Aug., att Kejsaren den följande veckan skulle företaga en resa till flere af de sydliga och vestra guvernementerne, för att mönstra på flera ställen sammandragna trupper. Det säges till och med, att turen skulle utsträckas ända till länderna vid Kaukasus. Warsehau skulle äfven besökas under denna färd. Man får väl således snart tillförlitlig kännedom om, huruvida Kejsaren är sjuk eller frisk; ty sker resan verkliger, så måste man antaga det sednare; hvaremot om den ej blir af, såsom det förut på våren och sommaren gått med förkunnade resplaner, man med all sannolikhet kan sluta, att helsotillståndet ej är det bästa. Kejsaren har befallt protestantiska konsistorierna i Östersjöprovinserna att författa sina handlingar på ryska. Tills vidare hafva de för detta ändamål fått ryska tolkar anställda till silt biträde, med 200 sil!verrublers årlig lön. I Warschau har en fransman fått tillstånd att inrätta en regelbunden ångbåtsfart hvar vecka emellan Danzig och Krakau. Den kommer att taga sin början nästa vår. GREKLAND. Omedelbart efter sin flykt från fängelset i Chalkis, tillställde Griziotis ett formligt upprorskrig på Eubea, hvilket dock inom åtta dagars förlopp blef tillintetgjordt genom Greklands krigsmakt i trakten. Han hade lyckats vinna en hel bop stridslystna menniskor, deribland äfven eubeiska bönder, på sin sida (i krigsministerens proklamation antagas de till 300, i oppositionsbladen till 4000 man) under förevändning att han vore frikänd från den anklagelse för ett mord, hvarför han blifvit häktad, och att regeringen uppdragit honom värfva en tapper trupp till motande af Turkiets förväntade anfoll. Regeringens general, Grivas, förökade, å sin sida, sina stridskrafter med ett antal reguliera och irreguliera troppar och rekognoserade den förskansade ställning, som upprorshären intagit i grannskapet af Chalkis, under det att regeringen lät förklara Eubea i blockadtillstånd. Sedan invånarne blifvit i en annan proklamation uppmanade att återvända till sina hem, öppnades elden mot de af Griziotis uppförda förskansningarne, hvarvid Griziotis, innan de fyra första kanonskotten hunnit lossas, miste handen och sårades i underlifvet. Oförmögen härigenom, oaktadt sitt personliga mod, att leda striden, lät han af sina trognaste palikarer föra sig undan i bergstrakten, och alla de, som af fruktan för hans hämd gripit till vapen för honom, sprungo nu sin kos; blott hans hemlösa anhängare stadnade qvar vid upprorsfanorna. Följande morgonen, den 20 Augusti, fortsattes striden med dem, och slutades med fullkomlig flykt på deras sida, Han sjelf deltog ej i denna fäktning, och hans gömställe efierspanades af de rebellerna förföljande trupperne; ett rykte gick imedlertid att han skall vara död af sin svåra blessyr. I Tidningarne meddelade nu den sista brefvexlingen emellan hofven i Athen och Konstantinopel, af hvilken man finner att Grekland varit beredt att ingå på de af Österrike föreslagna försoningsvilkoren; men att Porten, under förklarande af de mest vänskapliga tänkesätt för konung Otto, likväl hoppades att hr Kollettis skulle bemyndiga Ali Effendi (utrikes ministern) att tillkännagifva hr Mussurus uttrycken af hr Kollettis ledsnad öfver hvad som händt. Dervid har saken tills vidare stadnat. eeeteÅXXXONSEÖNTTTTTAR — Hens Maj:t Konungen gjorde sistlidne fredag ett besök uti kongl. bergskollegii mineralkabinett, för att tasa kännedom af åtskilliga