nye statskanslern, hvilken är en bland de yngre
af ministrarne, men nu skulle blifva allas chef,
såsom premierminister. Det tros ej, att de i-
frågavarande 6 ministrarne, hrr Sayn-Wittgen-
stein Mähler, Rother, Eichhorn, von Thile och
Savigny, under sådana förhållanden stanna qvar
i ministeren, och Konungens hemkomst från
sin italienska resa anses blifva tidepunkten för
betydande förändringar inom kabinettet.
I storhertigdönet Oldenburg, som ännu är
utan den ständerförfattning, som Wienska kon-
gressakten garanterar hvarje tysk stat, skallre-
geringen nu ändtligen vara sysselsatt med upp-
görandet af planen till en dylik författning.
Vederbörande hafva i petitionsväg fått påmin-
nelse härom, både från invånarne i hufvudsta-
den och, i fall vi ej missminne oss, från flera
andra ställen i landet.
Den förväntan man hyste, att Eola Montez,
såsom grefvinna, skulle antaga finare seder, än
dem hon visade såsom dansös och konstberi-
derska, bar ej gått i fullbordan. Redan första
dagen efter den nya grefvinnans ankomst till
Miaochen, gaf hon en öfverstelöjtnant, som stod
henne i vägen då hon skulle gå in i en konst-
bandel, med sitt paraply ett slag öfver ryggen.
Den förolämpade förebrådde Lola hennes skam-
lösa fräckhet, hvarpå han fick en utmaning
från en ung artillerilöjtnant, som på detta sätt
ville ställa sig väl å högsta ort. Öfverstelöjt-
nanten skall genom sin betjent bafva låtit ka-
sta den person utför trapporna, som bragte ho-
nom löjtnantens utmaning. — För öfrigt visar
Lola, såsom grefvinna, en nästan kunglig prakt
i ekipager, möbler 0. s. v. Också har hon af
Konung Ludvig fått 20,000 floriner årligt un-
derbåll att svänga sig med. Ett palats kom-
mer att för hennes räkning uppbyggas i Män-
chen. På konungens födelsedag gaf hon en
stor fest.
Mindre lycklige i sina önskningars uppfyl-
lande, än Lola Montez i Bäjern, äro ständerna
i Böhmen, hos Kejsaren i Österrike Denne
monark har nemligen afslagit hvarenda en af
ständernas framställda önskningar, hvilka rörde
upprätthållandet af landets grundlag och fol-
kets rättigheter. (Vi hafva förut gifvit detal-
jerne af dessa petitioner.) Till slut få stän-
derna bannor, för det de ej beviljat fortfaran-
det af ett anslag af 30,000 floriner. Kejsaren
säger sig fortfara att fordra denna summa, e-
medan ständerna i tvenne år låtit densamma
erläggas.
ITALTEN.
Ryktet om en protest från Sardiniens kabi-
nett emot österrikiska invasionen i Kyrkostaten
förnyas väl icke vidare; men att den spänning
emellan hofven i Turin och Wien, som förut
yttrat sig vid flera tillfällen i år, icke bar min-
skats genom händelserna i Ferrara, visar sig af
hvad derom förmäles i Turins halfofficiella blad
Gazetta Piemontese I numret för den 26
Augusti berättas nemligen utan alla tvifvel att
påfven skalli en kardinalförsamling den 46 hafva
talat om en stark engelsk flotta i Medelhafvet:
att engelska sändebudet i Neapel har medelst
signaler låtit befalla en afdelning af flottstatio-
nen vid Malta, alt inlöpa i Adriatiska viken och
låta andra engelska krigsskepp från Corfu följa ef-
ter: och att påfliga styrelsen har i en åt europeiska
makternas sändebud i Rom aflåten not förklarat,
i kraftfulla och bestämda uttryck, att om icke
Österrike, inom 414 dagar, drager alla sina trop-
par tillbaka inom fästningen i Ferrara, så kom-
mer påflige nuntien i Wien att återkallas och
österrikiska sändebudet i Rom att erhålla sina
ass.
P Öfver Sardinska hofvets politik inom Italien
meddelas upplysningar i Augsburger Allgemeine
Zoitung, hvilken kan anses opartisk så ofta den
talar gynnsamt om framskridandet. Så vidt,
— förklarar den — man öfver hufvud kan i
vår tid förlita sig på namngifna personers ytt-
randen, äre vi försäkrade att påfven fått eit
bref ifrån konungen af Sardinten, i hvilket den-
ne förklarar sig anse Kyrkostatens angelögen-
heter såsom sina egna och samtliga italienska
staternas sjelfständighet hotad genom Ferraras
besätlning.
Österrikiske generalen grefve Fiquelmonts åter-
resa från Wien till Italien ansågs först afse för-
hållandena mellan Österrike cch piåfven nu;
påstås att den har helt andra syftemål, och att
det förut omtalade landskiftet med To:cana,
angående Parma, Lucca, Piacenza och! Guastalla,
skall uppgöras genom honom.
Den 24 Augusti var det i Rom afgjordt, att
Kyrkostaten skulle i Forli uppställa en obser-
valionscorps emot Österrikarne, hvilken, enligt
officiella uppgifter, komme att bestå af 13,000
man — jigare, skarpskyltar, dragoner och ar-
tilleri — hvsaref en del redan marcherat och
de öfrige skulle lemna Rom påföljande natt.
Befälet var uppdraget åt general Bentivoglio.
Storhertigen af Toscana har ändtligen ut-
nämnt det slags representation, under namn af
stalsråda, söm så länge varit utlofvad. Öfver
ledamöterna meddelas i Tozeanska blad följande
upplysningar: Presidenten Giannini, frisinnad;
vicepresidenten Buonaroti, retrograd; Bartolini,
expresident i den fordna Consultan, opopulär;
professor Capet, frisinnad och mycket omtyckt;
Ridolfi, Capponi, Lamprucht och kongl. pro-
kuratorn Muti likaså; Capoquadri, president i