lige ett pund; och therefter bör man ock rätta
sig vid uppfostringen. Then som mer och
större snille hafver bör läsa mera, cch den
som mindre fådt, mindre; men ingendera bör
ändå stängas från undervisning och lärdom, så
framt han icke är til alt mycket oskickelig, tå
thet ock bör ske ju förr, ju heldre, på thet en
sådan ej må vara et hinder för de qvickare
och en ledsnad för sin lärare ).
I afseende på realias ingående i elementar-
undervisningen, är det tillräckligt att meddela
ett utdrag utur det förslag till studerplan, eller
huru uppfostringen i anseende till vetenska-
pernas lärande uti de allmänna lirohusen kun-
de inrättas och drifvaso, som nämnde ständer-
skrift innehåller, pag. 387—402:
Uti 1:a klassen i scholarne... utom svensk
gram., de latinska paradigmata och aritmelica
vulgaris äfven växternas allmänna fördelnng uti
sina delar med alla thessas särskilda slag och
åtskilnad (anatomia wvegetabilium eller funda-
menta botanica) samt then utvärtes fördelnin-
gen af menniskokroppen, jemte tbe indre al-
männaste delarne uti the 3 bålets cavwviteter (2-
natomia humana) — — —
Uti 2:a klassen ... fortfares med fundamenta
botanica ... läres thet förnämsta af läran om
benen (osteologien) å, att åtminstone alla ben
till theras utseende. och sammanhang läras at
kännas. Osteologia animalium kan ock här till-
lika med humana läras, emedan the ej så myc-
ket ifrå hvarandra åtskiljas. Men vid alt thetta
skal läromästaren aldrig spara, at af then konst-
bygnad, som uti benens sammanhang finnes,
gifva sin unga läringe tilfälle at märka Skapa-
rens almakt, vishet och godhet... 5)
Uti 3:e klassen ... begynnes först med sjelf-
va historia naturalis... företages läran om the
i menniskans kropp varande inre delar tilthe-
ras besynnerliga sammanhang, och thet så, at
här, så väl som uti historia naturalis, tilfälle
gifves, at tala om Skzaparens egenskaper och
härlighet.
Ulti 4:e klassen ... någon början med thet
mineraliska riket... Sedan nu en yngling uti
scholen: kommit så långt, tå, men icke förr 9),
bör han flyttas til gymnasium och ther fort-
sätta studierne som följer: Uti 1:a kl. af gym-
nasium.,... materia medica, domestica jemte
fortsättning af historia naturalis. Uti 2:a kl....
zoologi och anatomien fortsättes; physica expe-
rimentalis och chemien begynnes så, at åtmin-
stone the experimenter och försök, som angå
physica generalis blifva förestälte, och the che-
miska verktygen och hufvudoperationerna visas
och förklaras; af astronomia empirica lära stjer-
norna och constellationerna att kännas; företa-
ges doctrina sphericorum, dock allenast til huf-
vudsatsernas tydeliga förklarande. Uti 83:e kl....
analomia humana och animalium, som till sina
delar uti scholen och the två första gymnasii-
klasserna blifvit genomgången, bör nu ånyo be-
gynnas at nogare och til alla kropsens besyn-
nerligare och smärre delar eller fördelningar
kännas; historia naturalis fortsättes så, at här
läres differentia specifiecx på the utländska ör-
terne, helst the, som kunna växa i våra sven-
ska trädgårdar; alla the i tbet svenska stenriket
förekommande naturalier undersökas och läras
at kännas til sina slag; likaså djuren uti regno
animali, som ock kunna med utländska förökas,
och therest sådane ej kunna lefvande eller i
spiritus vini förvarade ägas, måste konsten åt-
minstone föreställa them klart och tydeligt af-
tagna på papperet; physica experimentalis fort-
sättes med sådane experimenter, som höra till
Physica hydrostatica, hydraolica, optica, acusti-
ca, jemväl till elec!riciteten, värman, kölden åc.;
i chemien anställas distillationer, hvaraf prin-
cipia chemica m. m. inhämtas; astronomia em-
pirica; mechanica generalis och architectura ci-
vilis böra endast i allmänhet här företagas så,
at the 5 s. k. mechaniske krafterne med försök
förklaras, och the almännas!e indelningar af
hus samt pelarordningarne visas och uttydas.
Uti 4:e klassen går man i historia naturalis til
sådane örter, som förvaras i krukor och oran-
gerier; sten- och djurriket läres at kännas til
tbe rarare här förekommande naluraliers slag
och åtskilnad; experimenter som angå meteoro-
logien förklaras; chemien, matematiken, asiro-
nomien och architectura civilis fortsättes ... Så
snart en yngling hunnit uti gymnasium genom-
gå alt thetta, är han mogen at resa til acade-
mien.n 7)
Nu frågas: äro vår tids fordringar på resalias
ingående i elementarundervisningen en nyhet,
en verkan af tidens materialistiska riktning?
Svaras ja, så må det tillåtas att tilligga: dåär
denna nybet åtminstone bra gammal, och vår
tid åtminstone icke mera materialistisk än den,
som försvunnit för 100 år sedan. Om nödvän-
1) Tvärtemot seden vid våra läroverk, der medel-
och under medelmåttan släpas fram i jemnbredd
med bättre snilleanlag, och, efter läroverkets ge-
nomslåpande, skrifves ut till en mången gång, åt-
minstone hvad prestvägen angår, komplett odug-
lig embetsman.
Huru mycken religiös tendens gifves åt vetenska-
pernas föredragning vid läroverken i våra dagar?
6) Fordringarne för öfrigt äro ungefär desamma,
som nu, i historia, geogräfi, gamla språk och
matematik, och åldern enahanda med våra gym-l.
nasistkandidater, neml. 14:de året. .
AA Åldarn förutsätter 04 År sås ännn är wanligt I