—— NN
droppa vin, fortfor han, och fyllde en bägare
som han bjöd henne; det är bästa canarie-sec,
och det skall göra er godt. Kom nu och sitt
här bredvid mig, kära fru Sheppard, och åt
oss prata litet med hvarandra i lugna och ro.
När sakerna ha kommit till värsta punkten, så
börjar det bli bättre igen. Lita på mitt ord,
era olyckor ha redan nått sitt slut.
— Jag vill hoppas det, herr Wood, svarade
fru Sheppard med ett tvunget leende och en
misstrogen skakning på Lufvudet, under det
Wood nödgade henne att sätta sig bredvid ho-
nom; ty jag har verkligen genomgått så myc-
ket elände, som någonsin kan falla på en men-
niskas lott. Men j:g väntar intet lugn förrän
i grafven.n
Oförauftigt prati ropade Wood; så länge
man har lif, har man hopp. Aldrig vara klen-
modig. För öfrigt,, tillade han, i det han öpp-
nade shawvlen, hvari barnet var insvept, så aut
Jjusskenet föll midt på dess bleka, men lugna
ansigtsdrag; när man har ett sådant barn till
sin tröst, så är det verkligen syndigt att be-
klaga sig. Merren bevare honom! det är en
rigtig afbild af fadern. Som snickaren är, så
äro spånerna. .
Just denna likhet är hvad jag allramest
sörjer öfvern, invände eekan med en rysning;
som ej den vore, skulle Å jJanning fait barn
e i. ig C r tröst och hugsvalelse.
vara foÅ JANE Idde or aldrig ot barn
Han skrike, RET na : i
vanligen göra, u. on ligg
på mitt knä, så slilla — 4
dia on ör ht så nan COM
khet me der; då jag tänkt
faders skamliga ändalybt, och kommer 2
hura skuldfri också han en gång Var, —
nerr Wood, kommer förtviflan öfver mig; och
ehuru kär denna g0:s2 är för mig, lingt kärare
än mit eget usla lif, som jag vore färdig att
oe
v