i 4688 vol PREUSSEN OCH TYSKLAND, (Forts. från JM 192.) Men låtom oss återvända till den preussiska politikens system! Verklig folkrepresentation är, såsom vi sett, icke förenlig med detsamma; samt lika litet en fri press och annan frihet uti folkets utveckling. Vi vilja nu i korthet omnämna de positiva medel hvaraf detta politiska system betjenar sig, för att vinna sina ändamål. De tider äro förbi, då svärdet stod främst ibland dessa. Hvarken tillräckligt mod, eller gynnande omständigheter uppmana till detsammas användande. Man måse tvertom göra allt för att hålla svärdet i skidan, emedan dess ingripande i sakernas fredliga gång, skulle för närvarande leda till ett helt annat resultat än man åsyftar. Vapenstyrkan tjenar således blott att imponera med, så inom som utomlands; hvaremot afsigten att, vid lägligare tillfälle, samt efter nödiga förberedelser, verkligen göra bruk af densamma, håller sig dold i bakgrunden. De medel hvaraf den preussiska politiken nu betjenar sig, äro de så kallade fredliga. Bland dessa förtjenar isynnerhet följande att nämnas: 4:o. Skenbart gynnande af framåtskridande i andeligt och politiskt hänseende. Att denna hyllning blott är skenbar och ganska snart når sin gräns, blott den ställes på nigot allvarsamt prof, derom vittna hundradetals fakta. Så snart framskridandet kan upphöra att vara medel för det sjelfkära systemet, blir det hämmadt genom anlitandet af den råa styrkan. Då de progressiva principernaRdessutom röna en lika obetydlig aktiv befordran i Tysklands öfriga stater; så skall det för Preussen, med dess större resurser, alltid blifva en lätt sak att intaga en imponerande ställning och, iandeligt hänseende, formera medelpunkten för tysk bildning). Men det skulle snart nog se sig tvunget att lemna denna dominerande position, om t. ex. Sachsen, Hannover, Wärtemberg m. fl., så mycket möjligt undandrogo sig förbundspolisen, lemnade pressen mera lösa tyglar, förlänade universiteterne större frihet och anvisade utmärkte lärde deras verkningskrets i denna frihet. 2:o. Skenbar fullkomlighet i den inre förvaltningen, hvarigenom man vill söka tysta munnen på folket, samt framställa ett lockande mönster för all statskonst; till hela Europas beundran. Men huru det i sjelfva verket är beskaffsdt med denna fulikomlighet, synnerligast med afseende på den välbelåtna sipnesstämningen, den fria utvecklingen och det materiella välbefinnandet hos folket, deröfver har i sednare tider blifvit spridt så myeket ljus, att vidare kommentarier här kunna besparas. Blott d-n anmärkningen må tilläggas, att man i Preussen tror sig kunna utbilda absolutismen med biträde af förvaltningen och att man hoppas kunna ständigt upprätthålla densamma, i det man organiserar den i en viss öfverensstämmelse med tidens fordringar. Detta förefaller: oss ungefär som om man ville konservera vintrens is, under våren och sommaren, derigenom att man öfverhöljde den med blommor och :x. j . 3:0. Inflytandet på förbundsdags-sändebuden från de mindre staterna får man icke skatta för högt, af det skäl att dessa sändebud, ivigtigare frågor, alltid handla efter särskilda förhållningsorder från. sina hof, och följakteligen de sistnämnde hafva att ansvara för hvad Preussen (och Österrike) bos dem genomdrifva. 4:0. Ett mästerstycke af den preussiska politiken var grundläggandet af tullföreningen. Denna institution omfattade icke blott tyska folkets närmaste intressen, utan gaf äfven Preussep, som behöll dess ledning i sina händer, så väl med afseende på inre som yttre förhållanden, en öfvervigt, som visst. icke var förbisedd i landtdagsförfattningen cch jem:ie densamma kunde göra sig gällande. Hvad som faller mest i ögat, rörande de grundsatser som Preussen förfäktar medelst! tullförenings-politiken, är dess ifriga försvar för handelsfriheten.. Ingen menniska med någorlunda redig uppfattningsförmåga skall kunna j uttala bifall til folksöndrende spärrningar och ett föråldradt skyddstullssystem; men om man betänker att Preussens liberalism i sådana frågor alls icke öfverensstämmer med dess öfriga grundsatser, så frestas man att bakom densamma uppspåra särskilda bevekelsegrunder. Har man tilläfventyrs — för att börja med Holland — låtit genom de holländska kapi!alisterna pålägga sig vissa förpligtelser, eller boppas man att vinna holländska sympathier för