Tiacn ICEC YcCLla, OCH dlilldud 055 Haltuv3s Ilan
andra omdömen, än hvad den korta berättelsen
om målet sjelf gifver vid handen.
DE VIGTIGASTE FÖRÄNDRINGARNE, SOM GE-
NOM DEN NYASTE LAGSTIFTNINGEN I
PREUSSEN UPPSTÅTT I DERVARANDE
MOSAISKA TROSBEKÄNNARES STÄLL-
NING.
Beboivet att på ett liberalare sätt reglera
judarnes förhållanden, har visat sig blifva allt
mer tringande, och preussiska regeringen hade
derföre för den allmänna Landtdagen framlagt
ett lagförslag, som åsyftade att upphäfva alla
gamla special-lagar rörande judarne (med un-
dantag af storhertigdömet Posen, der en talrik
befolkning af icke naturaliserade judar, samt
dessas lefnadssätt och brist på bildning ännu
ansågs göra en särskild lagstiftning nödig), för
att få en allmän lagstittning till stånd för alla
monarkiens provinser, samt att upphälva en
mängd inskränkning:r, som hittills hindrat
medborgerliga rättigheters åtnjutande och indu-
striel verksamhet, och genom kommunszlförhål-
landernas ordaande i afseende på kyrko- och
skolväsendet, gifva de judiska undersåtarne
större fri- och rättigheter, i många afseenden
ställa dem alldeles lika med de kristna.
Det hufvudsakligaste, som lagförslaget inne-
höll, var:
4:0 Att judarne skulle få fritt flytta och bo-
sätta sig hvar de ville; samt, med undantag af
de i Posen, resa omkring: en rättighet, som
förut var dem vögrad, utan serskildt tillstånd.
2:o Ait de skulle få söka en del handierin-
gar, som förut varit dem förvägrade — äfven
blifva apothekare; en rält, som egentligen hit-
tills varit dem betagen, i följd deraf ati de
icke varit viltnesgilde i brottmålssaker.
5:0 Ati judarnes edliga vittnesmål skulle, så-
väl i kriminella som civila mil, ega samma
trovärdighet som de kristnes. (Alven franska
lagen af den 47 Mars 4808 är således i detta
afseende inom Rhenländerna upphäfven, och
dessa stadganden, som gifvit en så ofördelaktig
mening om judarnes moralitet, samt djupt in-
verkat på deras rättsförhållanden och sociala
ställning, ro såledas icke mer2.)
4:0 Att judarne, i alla de provinser der de
hittills endsist ansetis tolererade, nu skola få
åtnjuta. medborgarerätt och kunna förvärfva
fast egendom.
5:0o Att de tillåtas bilda korporativa förenin-
gar med korporationsrättigheter i religionsan-
gelägenheter; att de, medeist tvång, få anskaffa
nödiga medel till kyrko-, fattig- och sjuk-an-
stalter; samt att de judiska menigheternas in-
re representation bief ordnad.
Slutligen öppnades för judarne rättighet att
erhålla statsembeten, samt högre lärokall, dock
med vissa inskränkningar.
Ständerna, som i de flesta delar biträdde re-
geringens förslag, begärde Likväl ändringar i åt-
skilliga delar deraf. Den lag, som nu utfär-
dats, visar, att regeringen gjort afseende på
dessa Ständernas framställningar. Så har t. ex.
i fråga om judarnes korporativa föreningar, de
borgerliga förhållandena blfvit alldeles skiljda
derifrån, och bildandet af Syragog-menigheter
inskränkt endast till kyrko-, skole- och fattig-
angelägenheter samt sjukvård, äfvensom judar-
nes religiösa och borgerliga förhållanden blifvit
helt och hållet behandlade i särskilda afdelnin-
gar. På S:ändernas framställning har äfven för
rättigheten till erhållande af statens embeten
och tjenster blifvit fästadt det vilkor, att ju-
darne förut, genom deltagande i rikets försvar
(beväringspligtens uppfyllande) gjort sig berät-
tigade til lagenlig borgerlig försörjningsrätt,
och har äfven alla embeten, hörande till dom-
stols- och polis-angelägenheterna, undantagits.
Vid de akademiska lärosätena kunna judar bli:-
va till och med professorer; och likaså kunna
de blifva lärare vid industriskolor, konst-, han-
dels- och navigations-skolor m. m.
Alla de serskilda personliga afgifter och pre-
stationer, som hittills varit judarne ålagda, kom-
ma att upphöra.