Tiacn ICEC YcCLla, OCH dlilldud 055 Haltuv3s Ilan andra omdömen, än hvad den korta berättelsen om målet sjelf gifver vid handen. DE VIGTIGASTE FÖRÄNDRINGARNE, SOM GENOM DEN NYASTE LAGSTIFTNINGEN I PREUSSEN UPPSTÅTT I DERVARANDE MOSAISKA TROSBEKÄNNARES STÄLLNING. Beboivet att på ett liberalare sätt reglera judarnes förhållanden, har visat sig blifva allt mer tringande, och preussiska regeringen hade derföre för den allmänna Landtdagen framlagt ett lagförslag, som åsyftade att upphäfva alla gamla special-lagar rörande judarne (med undantag af storhertigdömet Posen, der en talrik befolkning af icke naturaliserade judar, samt dessas lefnadssätt och brist på bildning ännu ansågs göra en särskild lagstiftning nödig), för att få en allmän lagstittning till stånd för alla monarkiens provinser, samt att upphälva en mängd inskränkning:r, som hittills hindrat medborgerliga rättigheters åtnjutande och industriel verksamhet, och genom kommunszlförhållandernas ordaande i afseende på kyrkooch skolväsendet, gifva de judiska undersåtarne större frioch rättigheter, i många afseenden ställa dem alldeles lika med de kristna. Det hufvudsakligaste, som lagförslaget innehöll, var: 4:0 Att judarne skulle få fritt flytta och bosätta sig hvar de ville; samt, med undantag af de i Posen, resa omkring: en rättighet, som förut var dem vögrad, utan serskildt tillstånd. 2:o Ait de skulle få söka en del handieringar, som förut varit dem förvägrade — äfven blifva apothekare; en rält, som egentligen hittills varit dem betagen, i följd deraf ati de icke varit viltnesgilde i brottmålssaker. 5:0 Ati judarnes edliga vittnesmål skulle, såväl i kriminella som civila mil, ega samma trovärdighet som de kristnes. (Alven franska lagen af den 47 Mars 4808 är således i detta afseende inom Rhenländerna upphäfven, och dessa stadganden, som gifvit en så ofördelaktig mening om judarnes moralitet, samt djupt inverkat på deras rättsförhållanden och sociala ställning, ro såledas icke mer2.) 4:0 Att judarne, i alla de provinser der de hittills endsist ansetis tolererade, nu skola få åtnjuta. medborgarerätt och kunna förvärfva fast egendom. 5:0o Att de tillåtas bilda korporativa föreningar med korporationsrättigheter i religionsangelägenheter; att de, medeist tvång, få anskaffa nödiga medel till kyrko-, fattigoch sjuk-anstalter; samt att de judiska menigheternas inre representation bief ordnad. Slutligen öppnades för judarne rättighet att erhålla statsembeten, samt högre lärokall, dock med vissa inskränkningar. Ständerna, som i de flesta delar biträdde regeringens förslag, begärde Likväl ändringar i åtskilliga delar deraf. Den lag, som nu utfärdats, visar, att regeringen gjort afseende på dessa Ständernas framställningar. Så har t. ex. i fråga om judarnes korporativa föreningar, de borgerliga förhållandena blfvit alldeles skiljda derifrån, och bildandet af Syragog-menigheter inskränkt endast till kyrko-, skoleoch fattigangelägenheter samt sjukvård, äfvensom judarnes religiösa och borgerliga förhållanden blifvit helt och hållet behandlade i särskilda afdelningar. På S:ändernas framställning har äfven för rättigheten till erhållande af statens embeten och tjenster blifvit fästadt det vilkor, att judarne förut, genom deltagande i rikets försvar (beväringspligtens uppfyllande) gjort sig berättigade til lagenlig borgerlig försörjningsrätt, och har äfven alla embeten, hörande till domstolsoch polis-angelägenheterna, undantagits. Vid de akademiska lärosätena kunna judar bli:va till och med professorer; och likaså kunna de blifva lärare vid industriskolor, konst-, handelsoch navigations-skolor m. m. Alla de serskilda personliga afgifter och prestationer, som hittills varit judarne ålagda, komma att upphöra.