TYSKLAND.
I Bäjern väntar man, att en extra-landtdag
snart blir sammankallad. ij
Österrikiske statsministern grefve Fiquelmont,
som varit skickad till Italien, för att hos der-
varande hof motarbeta inflytandet af påfvens
framgång på reformvägen, hade återkommit till
Wien. — Sedan oroligheter nu utbrustit i Lucca,
och nödgat regerande hertigen att flykta ur
landet, tages allmänt för afgjordt, att OÖsterri-
kiska trupperna i Italien komma att rycka fram,
och besätta detta furstendöme.
Ryske krigsministern, furst Tschernitscheff,
som helt oväntadt inträffat i Tyskland, såsom
man trodde i följd af en kejserlig onåd, har
lika oförväntadt fått befallning att, så fort som
möjligt, inställa sig i S:t Peter-burg. Det sä-
ges att nya planer äro å färde i afseende på
krigets förande emot de Kaukasiska bergsfol-
ken, och att detta föranledt krigsministerns
hemkallande.
SCHWEIZ.
Edsförbundsdagen öfverlade i tre dagar om
det med förra posten meddelade kommittför-
slaget angående separatförbundet och dess vapen-
förråder, men antog det slutligen, med den van-
liga majoriteten af 42 ?Y, röster.
Luzern, och efter det de öfriga 6 separat-
förbundna kantonerna, hafva icke blott prote-
sterat emot detta beslut, med förklaring att de
icke ärna efterkomma det, utan tillagt att sjelfva
förslaget redan vore ulbrottet af ett krigstill-
stånd. Kriget anses ock nu oudvikligt, om icke
förr, när edsförbundet utfordrar sin krigskassa,
hvilken sedan förlidet år, då Luzern var Förort,
qvarstadnat derstädes, men hvars utlemnande
nu af Luzern vägras. — Ett eget slags hot
emot de till majoriteten hörande 422?, kanto-
nerna, förekommer i separatförbundets tidnings-
organ Die katolische Zeitung; den har nämli-
gen följande nyhet från utgifningsorten Luzern:
Polisen äger en förteckning på alla i kanton
Luzern bosatta invånare från de tolf och två
halfva förbundssvikande kantonerna. Menas
härmed någonting allvarsamt, så kan det ej
vara annat, än att de stackars inflyttade skola
betraktas såsom gisslan för de kantoner, från
hvilka de härstamma.
POLEN.
Om de sednaste afrättningarne i Lemberg af
tvenne personer, hvilka varit invecklade i oro-
ligheterna i Galizien, skrifves från nämnde stad
följande:
Jäsningen i sinnena, i följd af afrättningarne
den 34 Juli, har de följande dagarne snarare
till- än aftagit. Så länge de fiån lifvet till
döden förflyttade hängde i galgarne, hvilket
de gjorde till kl. 7 om aftonen, (då de nedto-
gos af bödelsknektarne, afkläddes och lades i
en 8 fot djup med osläckt kalk till hälften fylld
grop) kommo, jemte en massa nyfikne, Theophil
Wisniowskys vänner och anförvanter, klädda i
sorgdrägt, och förrättade sin andakt. Gamla
gubbar blottade sina hjessor, knäföllo i allas
åsyn under galgen, och utgjöio tårar, under det
att unga damer kysste Wiesniowskys fötter,
kastade penningar åt de kriagstående bödels-
knektarne, strödde blommor, och gråtande af-
lägsnade sig, sedan de tagit några jordtorfvor
med sig. Och i dag (den 4 Aug.), liksom då,
vallfärda, ifrån tidigt på morgonen till sent på
natten, skaror af menniskor till grafven, der
liken blifvit nedlagda, hvilken är helt och hål-
let öfvertäckt med blommor och kransar af alla
slag.
ITALIEN.
I hertigdömet Lucca skola allvarsamma oro-
ligheter uppstålt, till följd hvaraf hertigen fun-
nit lämpligt att, jemte hela sin familj, begifva
sig ur sitt rike och förflytta sig till det när-
belägna furstendömet Massa. Derifrån, berättas
det, hade han påkallat Österrikes mellankomst,
under åberopande af traktaterna, och detta bi-
stånd anses icke kunnat vägras.
I Ferrara hade invånarne, under det öster-
rikiska tropparne ännu voro qvar i staden, firat
en högtidlig själamessa öfver bröderna Bandiera,
hvilka, som bekant är, för några år sedan af-
rättades för ett upprorsförsök emot österrikiska
väldet i Italien.
I Wien skola dessa italienska nyheter gjort
djupt intryck.
Orsaken till upproret i Lucca tillskrifves en
kungörelse, utfärdad af hertigen på eget be-
våg, eller pmotu proprio, som det kallas, ian-
ledning af det klander, som försports bland i
folket öfver några kort förut begångna våld-