lat vist, som konung David! säges kejsarinnar hafva yttrat efter afhörandet. Lugnt svarade kejsaren: Nar David talade så vist, hade har redan slagit ihjel Goliath; men min svåger tycks ha glömt att hans Goliath lefver ännu — Kejsaren anses härmed ha syftat på liberalismen. Var det så, då egde svaret sin fullkomliga riktighet; den kristliga staten med ständer och oförminskad envåldsmakt kan omöjligen trifvas i längden, när folkets sund: förstånd höjer sig jettelikt uppom den. Mer huru denne Goliath skall slås ibjel, förstår åt minstone icke jag. Måhända dock att en de af det nedanstående röjer drömmarne om medlen Fastän man tager alldeles för gifvet att er ny riksdag blir oundviklig inom två år, torde vi dessförinnan hafva att genomgå en reaktion hvars begynnelse redan visar sig genom alla handa förebåd; till en början mest genom de stränga sättet att begagna censuren mot all: frisinnade meningars framträdande från tryck pressen. Samtidigt härmed förunnas åt sty relsens tidningsorganer en nästan obegränsat fribet att efter behag skymfa liberala blad, mär och ideer. Ett mönster på slafsinnets firdig het att begagna detta slag Saturnalier lemna: den i Köln vid Rhen utkommande Rheinischt Beobachter,, till hvilken, såsom svagare för sök, sluta sig Zeitung för Preussen, Oier zeitung, och åtskilliga andra. Alla dessa Da vidsungar skulle likväl ej mäkta stå på sina egn: ben, framför den store Goliath, utan fremmandt stöd. Men i trots af allt understöd, blir dera: verkan ingen; emedan knappast någon läsel dem, om icke för att stundom betrakta hvad man på deras sida förer i skölden, och emedar säkerl:gen alldeles ingen blir af dem gjord til proselyt. — Till d. 4 Oktober väntar man häl i Berlin en ny konservaltif tidning, som skal utgifvas af ultrapartiet bland riksständerna. Eu antal deputerade af denna färg, med furst Rad. zivill i spetsen, bar sammanskjutit förlagsmed: len — den förre landtmarskalken furst von SalmsLiech, grefve Finkenstein, b:rne von Werdeck. v. Bismark-Schönbausen, v. Wedell, v. Manteuffel — kort sagdt eliten bland de konservative Regeringen har naturligtvis ingenting alls emot företaget, åt hvilket hon redan räckt hjelpsam hand genom erbjudandet af ett annars här i landet icke så lätt utverkadt tillståndsbref, som hon beviljar eller vägrar efter godtycke. Ofverbibliotekarien Pertz skall blifva tidningens hufvudredaktör, och det redan tryckta programmet har för några dagar sedan blifvit meddeladt åt la haute volee och corps diplomatique. Det innehåller en mängd tomma fraser af längesedan utnött slag, och bebådar åt tidningen samma öde, som träffat så många al hennes äldre syskon: att kosta mycket penningar, föga läsas, om ej kanske af en del ibland partiet sjelf, och att sålunda sakna påräknad verkan just der den är ämnad att verka företrädesvis, nemligen utom detsamma. Intressant är imedlertid att det är landtdagen, som framkallat denna tidning. Men lika bedröfligt som karakteristiskt är deremot, alt styrelsen öfvar så liten rättvisa, att medan hon tillåter de servila utgifva så många tidningar de behaga, ja understödjer dem, så vägrar hon utgifningstillstånd åt hvarje frisinnad fraktion, om än så sansad, bevakar de redan utkommande bladen af denna färg genom den strängaste censur, och hotar dem, oaktadt censuren, med tillståndsbrefvets förlust, så snart deras blotta ton på något sätt misshagar. Alla de många ryktena om mildring i detta förtryck och censurens afskaffande, komma sannolikt, så vidt man för närvarande kan skåda, att på lång tid förblifva blotta rykten. Ransakningen med polackarne, den första som här hållits inför öppna dörrar, följes naturligtvis med ofantligt interesse, både till följd af denna nyhet och sjelfva målets natur, samt de anklagades personlighet. Den kommer således att skänka en liflig omvexling, i vår hufvudstads annars så tröga sommariugn. — En annan företeelse, som genom en särskild omständighet väckt mer uppseende än den sjelf skulle kunnat åstadkomma, var en i sista veckan af Juli här firad s-kularfest för Preussens ,Skyttgillen, om hvilka 420 gillen, från lika så många städer, hade förenat sig, Hela tilloss NERE TES