olycklige för andra gången till döden. Murawief
sade vid andra upphissningen: I detta fördömda
land förstår man ej en gång att. hänga folk — I
stället för kors blefvo galgar uppresta på de vid
Ustinowska stupade officerarnes grafvar.
Följande dagen blef senatsplatsen, der upproret
utbrustit, åter helgad genom en försoningspredikan.
Kejsaren skickade en af sina adjutanter till Rylejefs
enka, för att försäkra henne om sitt beskydd, han
lät tillställa Pestels far 50,000 rubel, och förlänade
hans bror axel-aiguilletten såsom tjenstgörande adju-
tant, hvarföre man sade om den sistnämnde, att han
bar broderns rep om halsen. Angifvaren Scherwood
fick 50,000 rubel, ett hus och titel af trogen. Icke
destomindre blef han efteråt för dåligt uppförande
utstruken ur sitt regimente. Rostowzof hade gjort
sih carriere.
Ett manifest af Kejsaren, dateradt den 4325 Juli
4826 underrättade menskligheten, att Nikolaus med
tilliredsställelse förnummit, huruledes de olycklige,
på hvilka misstankar för medbrottslighet hvilade,
blifvit af deras närmsta anhöriga förnekade och ut-
lemnade i rättvisans händer.
Soldaterna, som deltagit i upploppet, blefvo afsän-
de till Georgien, och sedermera, i det kort derpå
utbrutna kriget mot Persien, i de främsta lederna
använda emot fienderna. De trogna regimenterna
fingo belöningar: det ena fick Alexanders uniform,
ett annat hans namncehiffer, och de Donska kossac-
kerna hans värja.
Lyckligtvis behöfva vi icke långt bort söka en led-
ning för bedömandet af hela detta förfarande. Dy-
lika saker tilldrogo sig i ett nästgränsande, under
Ryssland skattskyldigt rike, som dock hugnade sig
af en upplyst styrelse. De hade påföljder, hvilka
utan motsägelse fördöma despotismens råa inträdan-
de, och segrande bevisa en konstitutionell regerings
öfverlägsenhet. Undersökningen i Petersburg upp-
dagade tillvaron af hemliga sällskap i Polen, hvilka
voro i förbindelse med det södra sällskapet. Nöd-
vändigtvis ådrogo de sig regeringens uppmärksam-
het, och i Warschau blef äfven en undersökning
anbefalld. Man upptäckte verkligen, att alltsedan
18214 det Patriotiska Nationalsällskapet haft bestånd
i Polen, och att Mazuwski det påföljande året äfven
derstädes stiftat, eftenförebilden af det skottska, Tem-
pelherrarnes Sällskap. Uminski, Jablonowski, Sol-
tyk, Kryznanowski hörde till medlemmarne af dessa
föreningar, hvilkas hufvudändamål var polska rikets
återupprättande. -Undersöknings-kommissionen ut-
märkte fem afdelningar af de skyldige. Senaten
fick befallning att afgöra deras öde. De erhöllo sak-
förare till sitt försvar. Förhandlingarne voro of-
fentliga och varade en månad; derefter förklarade
denna högsta domstol, sedan den föranstaltat om en
ny ransakning, med undantag af en enda röst (ge-
neral grefve Krazinski), angifvelsen för högmålsbrott
vara alldeles ogrundad; största delen af de anklaga-
de blefvo frikände, och de öfriga fälldes till några
månaders fängelse. Kejsaren lät också derföre på ett
oerhördt sätt tilltala domrarne, och tröstade sig der-
med att inspärra de dömde i fängelserna uti S:t Pe-
tersburg. Detta var ett förnärmande af konstitutio-
nen och en ibland de besvärande omständigheter,
som polska revolutionen sedermera gjorde sig till
nytta. 1