och i stället införande af en bestämd årlig
löneinkomst, så väl för presterskapet, som den
Jägre kyrkobeljeningen. Denna fråga lärer e-
gentligen vara väckt af registrator Rosenström.
Det är verkligen hög tid på att man i hufvud-
staden blir betänkt på en tidsenlig och allmänt
fordrad reform i detta fall.
— I dagens annonsblad finner man att huf-
vudstadens prestestånd, är kalladt till riks-
dagsmannaval till nästa tisdag d. 24 dennes.
Kyrkoherdarne välja kl. 44 och komministrarna
kl. 42.
————
— Det stora planschverket Teckningar ur
trettioåriga krigets historia, af Dahlström har
nu fullständigt utkommit, till prydnad för hvarje
väl försedt salongsbord. De i sista häftet med-
delade plancherna äro följande: Gustaf Adolfs
död, en vacker komposition: den döende ko-
nungen utandas sin sista seck i den trogne pa-
gen Leubelfingens armar. I bakgrunden rasar
striden. Nästa stycke föreställer huru Wrangel
afsänder Königsmark till Böhmen med Weimar-
ska rytteriet. Det är en scen, som tillhör de
sista åren af kriget. På denna tafla förekomma
trenne porträtter, neml. Turennes, Wrangels
och Königsmarks, hvilka icke sakna en viss
likhet med de större afbildningar af deras be-
römda originaler man haft tillfälle att se. An-
nars kan man anmärka, att en hel hop ansigten
i dessa teckningar likna hvarandra som ett bär,
det andra: det är alldeles samma tyska fysio-
nomi på dem alla; men härpå är dock ej så
mycket att undra, i betraktande deraf att Sver-
ges troppar i Tyskland under 530-åra kriget
bestodo af 84,000 infödda tyskar, men blott
20,000 svenskar. — Sista taflan, Prags inta-
gande, är ett skönt månskensstycke.