och i stället införande af en bestämd årlig löneinkomst, så väl för presterskapet, som den Jägre kyrkobeljeningen. Denna fråga lärer egentligen vara väckt af registrator Rosenström. Det är verkligen hög tid på att man i hufvudstaden blir betänkt på en tidsenlig och allmänt fordrad reform i detta fall. — I dagens annonsblad finner man att hufvudstadens prestestånd, är kalladt till riksdagsmannaval till nästa tisdag d. 24 dennes. Kyrkoherdarne välja kl. 44 och komministrarna kl. 42. ———— — Det stora planschverket Teckningar ur trettioåriga krigets historia, af Dahlström har nu fullständigt utkommit, till prydnad för hvarje väl försedt salongsbord. De i sista häftet meddelade plancherna äro följande: Gustaf Adolfs död, en vacker komposition: den döende konungen utandas sin sista seck i den trogne pagen Leubelfingens armar. I bakgrunden rasar striden. Nästa stycke föreställer huru Wrangel afsänder Königsmark till Böhmen med Weimarska rytteriet. Det är en scen, som tillhör de sista åren af kriget. På denna tafla förekomma trenne porträtter, neml. Turennes, Wrangels och Königsmarks, hvilka icke sakna en viss likhet med de större afbildningar af deras berömda originaler man haft tillfälle att se. Annars kan man anmärka, att en hel hop ansigten i dessa teckningar likna hvarandra som ett bär, det andra: det är alldeles samma tyska fysionomi på dem alla; men härpå är dock ej så mycket att undra, i betraktande deraf att Sverges troppar i Tyskland under 530-åra kriget bestodo af 84,000 infödda tyskar, men blott 20,000 svenskar. — Sista taflan, Prags intagande, är ett skönt månskensstycke.