BEGOKROLU Med södra snällposten erhöllo vi Hamburgerblad af den 7 dennes, hvilka innehålla underrättelser från Paris af den 3 dennes. i FRANKRIKE. Grefve Montalembert har i Pärskammaren d. 3 dennes hållit ett slags liktal öfver den nu snart tilländagående sessionen, hvars resultater han betecknade med följande trenne ord, hvilka redan blifvit i deputeradekammaren uttalade: Intet, intet, intet. Den närvarande tiden — sade han — vore icke mera korrumperad, än förra tidehvarf; snarare mindre. Han delade således icke de farhågor, som så många rättskaffens män uttalat. Men om bestickning medelst penningar icke herrskade, eller också blott inom en ganska inskränkt krets, så hade deremot ett annat slags korruption, den politiska, korruption medelst inflytande och tjenster, fått en oerhörd utveckling. En tid skulle snart komma, då i Frankrike icke funnes ett embete, en tjenstebefattning, som icke äskades och gafs för ett val-intresse. I England ägde visserligen bestickning vid valen rum, men der tego de mutande mutorna ur sina egna fickor; i Frankrike tager man dem ur de skattskyldiges. Talaren påstod, att hälten af domareembetena besattes efter politiska konsiderationer. Huru hade t. ex. den nyligen dömde statsmannen (Teste) kommit till chefskapet för högsta domstolen? J, ministrar af den 29 Oktober! — sade talaren — hade satt honom dit, sedan J icke längre ansågen honom värdig att sitta bland eder. Och redan nämnde man tvenne deputerade, som skulle intaga de lediga platserna i kassationsdomstolenn, 0. s. v. Hr Guizot svarade helt kort. Deputerade-kammaren hade dömt öfver de val, som blifvit antastade, och afgjort att ingen korruption egt rum — dermed vore den saken afgjord. Det vore icke värdigt att förebrå regeringen det ingenting blifvit uträttadt under sessionen; mycket hade blifvit förberedt 0. s. v. I afseende på Teste sade ministern, att regeringen lika litet kunnat ana hans brottslighet, sam pärskammaren gjorde, då hon invalde en man i samma belägenhet (Cubieres) till ledamot i en af sina byråer. ITALIEN. Österrikiska truppernas inryckande i Ferrara har gjort ett, om möjligt, ännu vidrigare intryck på Pius IX sjelf, än på hans folk, hvilket är allt för mycket sysselsatt med revolutionskombinationer, för att fästa afseende på den statsrättliga frågan. Han skall vid underrättelsen om inryckandet blifvit verkligen harmsen. Wienertraktatens ord i 403 8 angående österrikiska garnisonen i Ferrara äro nemligen så tvetydiga, att man ej bestämdt kan säga om dermed menas blotta fästet eller äfven staden; af denna tvätydighet är det som österrikarne nu begagnat sig, för att, utom fästningen, äfven vilja besätta staden. GREKLAND. Deputeradevalen utfalla öfverallt till ministerens förmån; bland 75 valda, hvarom man vid sista postens afgång från Athen hade kunskap, tillhörde 70 det ministeriella partiet. Den bekante fragmentisten (Freiligratb), hvars underrättelser från levanten allmänt gokännas både för sin rättvisa och sin sakrikhet, yttrar angående Greklands närvarande utmärkta personligheter och förhållanden följande: Folket lyder, älskar och vördar Otto I, men icke för hans namns skull eller hans uråldriga stamträd; utan derför att hen är konung, och som sådan utgör slutstenen i Greklands samhällsbyggnad, samt i fursteråden en garanti för trygghet till person och egendom, och för framtiden. Om vidskeplig dyrkan eller nordtyskt svärmeri för Herrans smorda, hvarigenom styrelsekonsten annorstädes så ogement underlättas, veta sydfolken ingenting; styrkan allena ingifver hos dem aktning, och lydnad utvexlas blott emot öfvervägande fördelar. — Kolettis är den skickligaste, ja, den enda offentliga karakter och verklige statsman, som grekiska revolutionen fört på skådeplatsen. I förmodan att grekiska folkets påtagliga förkärlek för denne man, jemnförelsevis med Maurokordatos, härledde sig från hans urhelleniska härkomst, tog jag mig en afton den friheten att fråga honom från hvilken af de homeriska hjelteslägterna han egentligen härstammade. — Jag är a! Valackisk stam, från Mezovo, och har i Padua studerat läkarekonsten, svarade oförbehållsamt och med en fin blick den helleniske premierministern. Enkelt men hänförande, likt Ulysses i Alcinoi salar, berättade Kolettis långt inpå natten om sitt offentliga lif, från hans fädernesstads första uppresning, och genom alla revolutionens skiften, ända till närvarande ögonblick. — Om för öfrigt någon sade, att i Grekland är regeringen stark, men förvaltningen dålig och förderfvad, så skulle väl ett sådant omdöme tyckas sjelfmotsägande; men icke dessmindre vore det sannt. Enligt den billigaste beräkningen försnillas årligen emellan 4 och 3 millioner drachmer af statsinkomsterna,