BEGOKROLU
Med södra snällposten erhöllo vi Hamburger-
blad af den 7 dennes, hvilka innehålla under-
rättelser från Paris af den 3 dennes.
i FRANKRIKE.
Grefve Montalembert har i Pärskammaren d.
3 dennes hållit ett slags liktal öfver den nu
snart tilländagående sessionen, hvars resultater
han betecknade med följande trenne ord, hvil-
ka redan blifvit i deputeradekammaren utta-
lade: Intet, intet, intet. Den närvarande ti-
den — sade han — vore icke mera korrum-
perad, än förra tidehvarf; snarare mindre. Han
delade således icke de farhågor, som så många
rättskaffens män uttalat. Men om bestickning
medelst penningar icke herrskade, eller också
blott inom en ganska inskränkt krets, så hade
deremot ett annat slags korruption, den politi-
ska, korruption medelst inflytande och tjenster,
fått en oerhörd utveckling. En tid skulle snart
komma, då i Frankrike icke funnes ett embete,
en tjenstebefattning, som icke äskades och gafs
för ett val-intresse. I England ägde visserligen
bestickning vid valen rum, men der tego de
mutande mutorna ur sina egna fickor; i Frank-
rike tager man dem ur de skattskyldiges. Ta-
laren påstod, att hälten af domareembetena be-
sattes efter politiska konsiderationer. Huru hade
t. ex. den nyligen dömde statsmannen (Teste)
kommit till chefskapet för högsta domstolen?
J, ministrar af den 29 Oktober! — sade ta-
laren — hade satt honom dit, sedan J icke
längre ansågen honom värdig att sitta bland
eder. Och redan nämnde man tvenne depute-
rade, som skulle intaga de lediga platserna i
kassationsdomstolenn, 0. s. v. Hr Guizot sva-
rade helt kort. Deputerade-kammaren hade
dömt öfver de val, som blifvit antastade, och
afgjort att ingen korruption egt rum — dermed
vore den saken afgjord. Det vore icke värdigt
att förebrå regeringen det ingenting blifvit ut-
rättadt under sessionen; mycket hade blifvit
förberedt 0. s. v. I afseende på Teste sade mi-
nistern, att regeringen lika litet kunnat ana
hans brottslighet, sam pärskammaren gjorde, då
hon invalde en man i samma belägenhet (Cu-
bieres) till ledamot i en af sina byråer.
- ITALIEN.
Österrikiska truppernas inryckande i Ferrara
har gjort ett, om möjligt, ännu vidrigare in-
tryck på Pius IX sjelf, än på hans folk, hvil-
ket är allt för mycket sysselsatt med revolu-
tionskombinationer, för att fästa afseende på
den statsrättliga frågan. Han skall vid under-
rättelsen om inryckandet blifvit verkligen harm-
sen. Wienertraktatens ord i 403 8 angående
österrikiska garnisonen i Ferrara äro nemligen
så tvetydiga, att man ej bestämdt kan säga
om dermed menas blotta fästet eller äfven sta-
den; af denna tvätydighet är det som österri-
karne nu begagnat sig, för att, utom fästningen,
äfven vilja besätta staden.
GREKLAND.
Deputeradevalen utfalla öfverallt till mini-
sterens förmån; bland 75 valda, hvarom man
vid sista postens afgång från Athen hade kun-
skap, tillhörde 70 det ministeriella partiet.
Den bekante fragmentisten (Freiligratb), hvars
underrättelser från levanten allmänt gokännas
både för sin rättvisa och sin sakrikhet, yttrar
angående Greklands närvarande utmärkta per-
sonligheter och förhållanden följande: Folket
lyder, älskar och vördar Otto I, men icke för
hans namns skull eller hans uråldriga stam-
träd; utan derför att hen är konung, och som
sådan utgör slutstenen i Greklands samhälls-
byggnad, samt i fursteråden en garanti för
trygghet till person och egendom, och för fram-
tiden. Om vidskeplig dyrkan eller nordtyskt
svärmeri för Herrans smorda, hvarigenom sty-
relsekonsten annorstädes så ogement underlät-
tas, veta sydfolken ingenting; styrkan allena
ingifver hos dem aktning, och lydnad utvexlas
blott emot öfvervägande fördelar. — Kolettis
är den skickligaste, ja, den enda offentliga ka-
rakter och verklige statsman, som grekiska re-
volutionen fört på skådeplatsen. I förmodan
att grekiska folkets påtagliga förkärlek för denne
man, jemnförelsevis med Maurokordatos, här-
ledde sig från hans urhelleniska härkomst, tog
jag mig en afton den friheten att fråga honom
från hvilken af de homeriska hjelteslägterna
han egentligen härstammade. — Jag är a!
Valackisk stam, från Mezovo, och har i Padua
studerat läkarekonsten, svarade oförbehållsamt
och med en fin blick den helleniske premier-
ministern. Enkelt men hänförande, likt Ulys-
ses i Alcinoi salar, berättade Kolettis långt
inpå natten om sitt offentliga lif, från hans fä-
dernesstads första uppresning, och genom alla
revolutionens skiften, ända till närvarande ö-
gonblick. — Om för öfrigt någon sade, att i
Grekland är regeringen stark, men förvaltnin-
gen dålig och förderfvad, så skulle väl ett så-
dant omdöme tyckas sjelfmotsägande; men icke
dessmindre vore det sannt. Enligt den billi-
gaste beräkningen försnillas årligen emellan 4
och 3 millioner drachmer af statsinkomsterna,