— — — AA — — — NN MM MOS Till hans stora förundran svarade konungen: Mycket gerna, min kära Seton! begär ni ingenting annat ?, Seton bugade. Ers majestät! Så snart grefve Adelheim utlemnar penningarna, som jag i underdånighet anhåller med det snaraste måtte ske, skola jag och Albertinas man, Gustaf Wäsström, underteckna förlikningen ... . Skall skel svarade konungen. Farväl, min kära Seton! Hvad är menniskomakt!... tänkte Seton, under det han vandrade slottstrapporna utföre... Jag, en fattig köpman, köper för några styfrar ett slott, en mäktig konungs tillhörighet! Det palats, der han som kronprins residerat, skall egas och bebes af mig!... , Min2 vänner! sade han till Gustaf och Albertina, efter sin återkomst ifrån konungen, jag trodde mig kunna förskaffa er full rättvisa... det har ej lyckats... i ställe för femhundratusen får ni åtnöja er med tvåhundra .-. men det är bättre alt taga detta, än underkasta sig äfventyret af en process... Jag är gammal, mina dagar kunna snart vara räknade, och dessutom -..-. rättvisans bindel sitter inte alltid jemnt. Alla förklarade sig högst nöjda med en så oväntad rikedom. ;Del är bral sade Seton; men orättvisa blir ändå orättvisa... En sak vill jag nu råda dig till, Gustaf! Du bör, så mycket det än kan kosta på dig, taga farväl al sjön. Du är din mors ende son; det är din pligt att gör afseende på hennes ångest. Numera kan du icke säga: jag måste! ej mer ursäkta dig med nödvändighetens tvång Albertins är dessutom för ung, för vacker, att lemnas ensam i verlden. Följ du derföre mitt råd, använd din: penningar ... jag kallar dem så, efter din svärfar ej ka sköta sina affärer, och du är hans enda dotters man .använd dem, säger jag, att köpa egendomar i staden oci på landet. : Jag vet ett bruk med underliggande hemmar 1 Östergylln, och så vet jag hus här i staden, ett på Drott ninggatan och ett på Stora Nygatan, som äre till salu Går du in på hvad jag föreslagit? Ja, min ädle välgörare! Skulle jag ej det, då era råd dikterade af den ömmaste vänskap, den ädlaste mennisko körlek, endast åsyfta vår lycka? Min mor, min Albertina jag skall aldrig lemna er! Prostinnan och Albertina voro nära att kasta sig fö Setons fötter. Han smålog. Farväll Nu går jag att ställa edra affärer i ordning Om åtta dagar skall ni hafva edra pengar på ett bräde!