BRSORAROBU, De på f. m. ankomma utländska poster medförde tidningar från Paris af den 2, från London af den 3, samt från Hamburg af den 6 . dennes. PORTUGAL. Ifrån såväl Lissabon som Oporto låta underrätte!serna af den 29 och 30 sistl. så till vida lugsande, att der herrskade ordning och höandeln var å:er i gång; men inne i landet rådde ännu oro och på eti ställe, i provinsen Minho, hade fo!ket vägrat att lyda de återinsalte embetsmännen. Csbralska partiet skall på några orter försökt a!t uppvigla folket, för att framtörre seger åt reaktionen, än den ge:ngelska bemedlingen vunnit, och det be3 till och med, att amiral Parker upptäckt ommit en cabralistisk komplott i själfva der två regementer redan varit vunna ingenting mindre i fråga, än att mörda Sa eira, Des Antas och andra Septembristernas hofvudmän. Regerivgen synes ej vilja uppfylla löftena om en kons itutionel banas beträdande. Väl hade sir IH. Seymour lyckats förmå drottningen att kalla ersfve Lavradio till bildande af den utle nya neutrala ministeren; men alla grefvens förslag hade ännu afvisats. Oporio hilles ännu af spaniorerna besatt; men betydliga truppmassor hemmarchera, efierhand, och general Concha hade den 27 Juli sjelf afre.t åt gränsen. Fästningsverken omkring staden r s. Saldanha återväntades till Lissabon, der trupperna, i anledning af uteblifven sold, äro mycket missnöjde. SPANIEN. Skörden i landet utfaller så gynnsamt, att utförselförbuden blifvit återtagra. Rykiet, att konung Fransi.co ämnat resa till en gränsort, b.styrkes icke. General Concha skall. bafva undanbedt sig värdigheten af Grand utaf första klassen, samt titeln markis af Duero. Blott tre bataljoner spanska trupper skulle vara qvar i Oporto; fyra deraf skulle marchera, då Concha hemrest, och sedan äfven de sex följa efter. En stor del af de från Portugal återvändande trupper skola utgöra garnison i Madrid. De der stationerade regementen afmarchera efterhand ti:l Catalcnien, der de behöfvas. Man har afslagit general Pavias förslag att der bilda ett nstionalgarde, af rädsla för befolkningen. Mnisteren lärer nu tänka föreslå de inre fandttuilarnes afskaffande. 1 Madrid var ännu stor penningeiörlägenhet, men öfver Barcellona hade transporter af metalliskt Mynt börjat dit afgå. FRANERIKE. i De depuerade hade afrest — blott ettringa antal torde öfvervara kamrarnes högtidliga åtskiljande, som treddes komma att ske den 7 dennes. Pärskammaren förehade budgeten för 1848. I Paris ville man märka, att de engelska parlamentsvalen utfalla i en fiendtlig rigtning mot Frankrike. Detta hade icke endast upplifvat ryktena om Gnuizotska ministerens upplösning, utan äfven något verkat på fonderna. Nation.J förkunnar ännu en korruptionsangifning. En intim vän af hr Guizot, br Gouze, uppgifves bafva försäkrat ex-prefekten de Jussieu om tillstånd till en jernvägs anläggning ifrån Paris till Meaux, emot vedergällning af 450 aktier. Det märkvärdiga är, att man icke en gång dragit i betänkande att låta inregistrera öfverenskommelsen. Hr Duchatel säges i saken äfven vara invecklad. I de politiska kretsarna berättas såsom säkert, att fill grefve Bois le Comte i Bern afgått instruktioner, enligt hvilka franska kabinettet gatt ifrån alla tankar på intervention i Schweitz. Ifrån Toulon skrifves, att befallning afgått till prinsen af Joinville att undvika låta franska krigsfortyg nalkas italienska kusterna, emedan jäsningen der är så stark, att allt som kan gifva den topp om understöd skulle framkalla ett utbrott. Man väntar stundligen vigtiga underrättelser från Italien. Den sskförare, som öfvertagit saken för Courier Francaisp, rörande uppgiften om Algierska grufvorna, har begärt anstånd med förklaringen. Detta utgifves såsom ett tecken, att bevisen torde faitas. Imedlertid försäkrar tidningen, att så icke är, och ministeriella pressen åter söker afvända opinionen medelst försäkringar, att för tillstånd till upptagande af grufvor, m. m. i Aigerien aldrig någon betalning erlägges. Det berättas att hertiginnan af Orleans skulle vara sysselsatt med afslutandet af ett filosofiskthistoriskt verk. Hr Guizots bulda och inflytelserika väninna, grefvinnan Lieven, hade rest till London, för att söka hielpa afffrerna, som genom engelska valens färg fått ett betänkligt utseende. De i Poris varande arab-höfdingar älska nöjena. Nyligen hade de rest till den lilla täcka badorten Enghien, dit på 20 minuter nordbanan förer noblessen, grisetterna och studenterna till deras veckofester. Elektriserade af polkan och cancan, hade de störtat sig i dansen och roat sig rigtigt barbariskt.