BRSORAROBU,
De på f. m. ankomma utländska poster med-
förde tidningar från Paris af den 2, från Lon-
don af den 3, samt från Hamburg af den 6
. dennes.
PORTUGAL.
Ifrån såväl Lissabon som Oporto låta under-
rätte!serna af den 29 och 30 sistl. så till vida
lugsande, att der herrskade ordning och höan-
deln var å:er i gång; men inne i landet rådde
ännu oro och på eti ställe, i provinsen Minho,
hade fo!ket vägrat att lyda de återinsalte em-
betsmännen. Csbralska partiet skall på några
orter försökt a!t uppvigla folket, för att fram-
törre seger åt reaktionen, än den ge-
:ngelska bemedlingen vunnit, och det be-
3 till och med, att amiral Parker upptäckt
ommit en cabralistisk komplott i själfva
der två regementer redan varit vunna
ingenting mindre i fråga, än att mörda Sa
eira, Des Antas och andra Septembri-
sternas hofvudmän.
Regerivgen synes ej vilja uppfylla löftena om
en kons itutionel banas beträdande. Väl hade
sir IH. Seymour lyckats förmå drottningen att
kalla ersfve Lavradio till bildande af den ut-
le nya neutrala ministeren; men alla gref-
vens förslag hade ännu afvisats.
Oporio hilles ännu af spaniorerna besatt;
men betydliga truppmassor hemmarchera, efier-
hand, och general Concha hade den 27 Juli
sjelf afre.t åt gränsen. Fästningsverken omkring
staden r s. Saldanha återväntades till Lissa-
bon, der trupperna, i anledning af uteblifven
sold, äro mycket missnöjde.
SPANIEN.
Skörden i landet utfaller så gynnsamt, att
utförselförbuden blifvit återtagra.
Rykiet, att konung Fransi.co ämnat resa till
en gränsort, b.styrkes icke.
General Concha skall. bafva undanbedt sig
värdigheten af Grand utaf första klassen, samt
titeln markis af Duero.
Blott tre bataljoner spanska trupper skulle
vara qvar i Oporto; fyra deraf skulle marche-
ra, då Concha hemrest, och sedan äfven de sex
följa efter.
En stor del af de från Portugal återvändande
trupper skola utgöra garnison i Madrid. De
der stationerade regementen afmarchera efter-
hand ti:l Catalcnien, der de behöfvas. Man
har afslagit general Pavias förslag att der bilda
ett nstionalgarde, af rädsla för befolkningen.
Mnisteren lärer nu tänka föreslå de inre
fandttuilarnes afskaffande. 1 Madrid var ännu
stor penningeiörlägenhet, men öfver Barcellona
hade transporter af metalliskt Mynt börjat dit
afgå.
FRANERIKE. i
De depuerade hade afrest — blott ettringa
antal torde öfvervara kamrarnes högtidliga åt-
skiljande, som treddes komma att ske den 7
dennes. Pärskammaren förehade budgeten för
1848.
I Paris ville man märka, att de engelska par-
lamentsvalen utfalla i en fiendtlig rigtning mot
Frankrike. Detta hade icke endast upplifvat
ryktena om Gnuizotska ministerens upplösning,
utan äfven något verkat på fonderna.
Nation.J förkunnar ännu en korruptions-
angifning. En intim vän af hr Guizot, br Gouze,
uppgifves bafva försäkrat ex-prefekten de Jus-
sieu om tillstånd till en jernvägs anläggning i-
från Paris till Meaux, emot vedergällning af
450 aktier. Det märkvärdiga är, att man icke
en gång dragit i betänkande att låta inregistrera
öfverenskommelsen. Hr Duchatel säges i saken
äfven vara invecklad.
I de politiska kretsarna berättas såsom sä-
kert, att fill grefve Bois le Comte i Bern af-
gått instruktioner, enligt hvilka franska kabi-
nettet gatt ifrån alla tankar på intervention i
Schweitz.
Ifrån Toulon skrifves, att befallning afgått
till prinsen af Joinville att undvika låta franska
krigsfortyg nalkas italienska kusterna, emedan
jäsningen der är så stark, att allt som kan gif-
va den topp om understöd skulle framkalla ett
utbrott. Man väntar stundligen vigtiga under-
rättelser från Italien.
Den sskförare, som öfvertagit saken för Cou-
rier Francaisp, rörande uppgiften om Algierska
grufvorna, har begärt anstånd med förklaringen.
Detta utgifves såsom ett tecken, att bevisen
torde faitas. Imedlertid försäkrar tidningen,
att så icke är, och ministeriella pressen åter
söker afvända opinionen medelst försäkringar,
att för tillstånd till upptagande af grufvor, m.
m. i Aigerien aldrig någon betalning erlägges.
Det berättas att hertiginnan af Orleans skulle
vara sysselsatt med afslutandet af ett filosofiskt-
historiskt verk.
Hr Guizots bulda och inflytelserika väninna,
grefvinnan Lieven, hade rest till London, för
att söka hielpa afffrerna, som genom engelska
valens färg fått ett betänkligt utseende.
De i Poris varande arab-höfdingar älska
nöjena. Nyligen hade de rest till den lilla
täcka badorten Enghien, dit på 20 minuter
nordbanan förer noblessen, grisetterna och stu-
denterna till deras veckofester. Elektriserade
af polkan och cancan, hade de störtat sig i
dansen och roat sig rigtigt barbariskt.