S ET ON),
RN SKILDRING FRÅN SLUTET AF FÖRBA ÅRHUNDRADET.
FJERDE DELEN.
TREDJE KAPITLET.
På slaget fyra, morgonen derpå, höll Seton med sin
wienervagn utanför Wäsströms. D2 hade redan frukoste-
rat, och skyndade i vagnen. Denna punktlighet tycktes
mycket behaga den gamle.
Kapellaven gick äfven ned, för att tala vid honom.
Allt går lyckligt! hviskade Seton. Hur länge blir
ni i staden ?
wF nästa fredag. Adjunkten i Norrtelge förrättar min
tjenst om söndag.
Godt! Tuldess hoppas jag, att allt skall vara afzjord!
Farvall,
Vagnen rullade af.
Om det ej varit för din häftighet skull, min käre
Wäsström, hade jag icke gjort hemlighet af ändamålet med
denna resa, yttrade Se!on, sedan de väl hunnt utom sta-
den; men ett. ord i otid... och dessa menniskor, som ,
rysa för något brott, hade förekommit oss. Vet, Albertina
din far lefver!v
Han lefver! och min olyckliga mor trodde honom dödbh
Det är till honom vi resa, för att rycka honom ul
hans mångåriga fångenskap.
Det gifves ögonblick i lifvet, då icke ens den mest äl-
skade varelse förmår att skänka vårt sjuka sinne tröst...
Gustaf kunde ej lindra, han kunde blott dela, sin makas
smärta; vid minnet af deras olyckliga öden.
Hör, söta Albertinal återtog Seton: jag kan ej klan.
dra dina tårar. Afven jag, gamle gubbe, hvilken tider
tycks befra glömt qvar, sedan den bortnött känslan af så
väl fröjd, sow smärta, äfven jag känner mina ögonlock fuk.
tas af åtankan på din fars lidanden ... Jag vill berätta e
hans öden; men, för att kunna det, måste jag börja me
mig sjelf...
aJag och min bror anlände unga till Sverige. Dittill
hade ett oblidt öde förföljt oss, så mycket oblidare, son
min bror var sjuk och ofärdig. Men det är en gemm:
sed, att, då olyckan föriöljer Skotten, vandrar han ut, at
i andra länder söka den lycka, hans eget land förnekar ho
nom. Jag föreslog min bror att hopsamla det l:lla vi ägde
och flytta bit. Den iycka, en mängd utländningar här gjor
lockade mig. Handeln var i ligervall, Alströmers inrät!
Be ÅA. EB, JM 39—40692, 105, 108, 409, 111, 413, 115, 2144
418—121, 132—135, 138—4124, 148, 147, 149, 150, 157—17