en mängd bref underrättad om hans ärelö:a
och rysliga snslag. — Kardinal Lambruschin:
här just ej heller haft att fröjda sig åt något
angenämt emottagande i sitt biskopsdöme C:-
vita Vecchia, dit han, som bekant är, dragit sig
undan. Vid hans första messa, inställde sig,
utom det officierande pres:erskapet, ingen enda
åhörare i kyrkan; och när han sedan skulle ut-
dela välsignelsen från loggian i silt palats,- såg
man på torget der nedanföre blott de ditkom-
menderade schweizersoldaterna.
Den nye kardinalstatssekre:eraren Feretti har
redan tillvunnit sig Romarnes förtroende. Han
var förut känd såsom en utmärkt predikant,
och genom sitt oförskräckta nit att bistå och
bjelpa under koleratiden. Vid hans ankomst
till Rom ville en hop ungt folk, efter sin en-
tusi;stiska osed, frånspänna hästarne och draga
hans vagn, men han hindrade dem derifrån ge-
nom tillropet: liknen edra stora förfäder; de
voro hjeltar men icke dragök!
Pater Venturas märkvärdiga liktal öfver OO
Connell hade nu utkommit i tryck. I hans fö-
retal dertill förekomma oväntade yttranden öf-
ver den våda, för hvilken Katolska kyrkans in-
tressen ut.ältas genom obskurantismen.
- GREKLAND.
Ofver Malta hade man från Konstantinopel
underrättelser till den 8 Ju!i, enligt hvilka
Porten beslutat afvisa det dagen förut med ö-
sterrikiska ångfartyget anlända ursäktsbrefvet
från Kollet:is såsom otillfredsställande, samt
uppträda fiendiligt mot Grekland. Mellan beg-
ge länderna skul:e handelsförbindelserna genast
upphöra och grekiska konsulns exequatur för-
klaras ogiltigt. Ena turkisk flotta om 20 segel,
hvaribiand 3 linieskepp af första klassen, skulle
genast utlöps; dess bestämmelse? sades vara Ar-
chipelagen.
SCHWEIZ.
Den verkan, som edsförbundsdagens beslut
om separatförbunde:s upplösning föranledt, är
naturligtvis garska olikartad. I det italienska
Schweiz och särdeles i Waadt konstituerade
sig genast ett ,patriotiskt sillskap som icke
förde något mindre i skölden, än att med va-
pen i hand skaffa omedelbar åtlydnad åt eds-
förbundets beslut; kantonstyrelsen hade dock
den klokheten att genast upplösa detsamma.
Men äfven i sjelfva Urschwe z, är sinnssstäm-
ningen icke så förmånlig för separatförbundet,
som dess kantonalstyrelsers jesuitiska majoritet
tycks hafva påräknat. Detta förhållande har
röjt sig ganska omisskännligt vid den stora och
för hela Schweiz gemensamma skyttfesten, som
öppnades i Glarus den 49 Juli. Den b-söktes
nämligen, på vanligt sätt, af en mängd skyttar
och andra medborgare från separatförbundskan-
tonerna, så att samlingen bestod af 20,000 per-
soner; och den 22 fattades här enhälligt b-slut
om en adress till edsförbund:dagen, uttryckande
schweiziska folkets önskan att edsförbundsdagen
måtte kraftigt uppträda mot utländska makters
förnedrande inblandning i förbundets angelägen-
heter, helst hvar Schweizare heldre vill stupa,
än se sitt fådernesland så ovärdigt behandladt,
som hotet i franska sändebudets framställningar
antyder,. Denna å igt strider likväl fullkomligt
emot de i separatförbundskantonernas officiella
tidningar flerestädes och ofta upprepade vin-
kar om en dylik inblandning såsom separatför-
bundets yttersta stöd. När skyttsällskapets
fana fördes från Basel genom ultra-urkantonen
Schwyz, af det radikala Basel-landskapets skyt-
tar, helsades Kon och hennes eskort på det
bjeriligaste af folket. Man hade till och med
velat välkomna dem med äreportar; men dena
genom sin u!maning till v. Ochsenbein beryk-
tad2 öfversten Abyberg tyckte detta gå för långt
och ref med egen hand ned både äreportar och
blomsterkransar. — I Basels stad, som anses
för en med separatförbundet befryndad kanto-
nalafdelning, blef redaktörn till Basler Zeitung,
som kallat skyttfanan för en trasa, hvarmed
stora barn leka uppfordrad att återtaga sina
ord, och när hen ej ville göra detta fullstän-
digt, så undertecknade borgrarne i Basel en
skrifvelse till Skyttsällskapet i Glarus, hvilken
-der upplästes från talarestolen och hvari smä-
daren förklarades för en ärelös menniska; sjelf
nödgades han på några dagar fly från Basel,
för att undvika handgripliga utbrott af den all-
männa harmen. — De till skyttfesten anlända
urschwe:zarne försäkrade i öfrigt, att frisinnade
åsigter råda ganska allmänt inom separatför-
bundskantonerna, och att de blott tills vidare
tvungos att hålla sig tysta, genom den terro-
rism som lyckats vinna öfverhanden derstädes.
Både från Usi, Unterwalden och sjelfva Luzern,
hade kantonalskyttsällskaper infunnit sig i Gla-
rus, ech läto genom sina talare förstå att de
icke voro förfallaa under obskurantismen.
Från edsförbundsdagen förljöds att 36,000
man edsförbundstroppar skulle sammandragas
för att bringa beslutet om separatförbundets
upplösning till verkställighet; imedlertid ville
man, tills vidare, blott vända sig mot Luzern,
hvarest ligan har sitt rotfäste. Enligt den först
uppgjorda planen, ärnade man vinna ändamå-
let genom ett slags belägring af separatförbunds-
kantonerna; men insåg snart att detta sätt, som
väl vore det lättaste, skulle vara ett helt och