en mängd bref underrättad om hans ärelö:a och rysliga snslag. — Kardinal Lambruschin: här just ej heller haft att fröjda sig åt något angenämt emottagande i sitt biskopsdöme C:vita Vecchia, dit han, som bekant är, dragit sig undan. Vid hans första messa, inställde sig, utom det officierande pres:erskapet, ingen enda åhörare i kyrkan; och när han sedan skulle utdela välsignelsen från loggian i silt palats,såg man på torget der nedanföre blott de ditkommenderade schweizersoldaterna. Den nye kardinalstatssekre:eraren Feretti har redan tillvunnit sig Romarnes förtroende. Han var förut känd såsom en utmärkt predikant, och genom sitt oförskräckta nit att bistå och bjelpa under koleratiden. Vid hans ankomst till Rom ville en hop ungt folk, efter sin entusi;stiska osed, frånspänna hästarne och draga hans vagn, men han hindrade dem derifrån genom tillropet: liknen edra stora förfäder; de voro hjeltar men icke dragök! Pater Venturas märkvärdiga liktal öfver OO Connell hade nu utkommit i tryck. I hans företal dertill förekomma oväntade yttranden öfver den våda, för hvilken Katolska kyrkans intressen ut.ältas genom obskurantismen. GREKLAND. Ofver Malta hade man från Konstantinopel underrättelser till den 8 Ju!i, enligt hvilka Porten beslutat afvisa det dagen förut med österrikiska ångfartyget anlända ursäktsbrefvet från Kollet:is såsom otillfredsställande, samt uppträda fiendiligt mot Grekland. Mellan begge länderna skul:e handelsförbindelserna genast upphöra och grekiska konsulns exequatur förklaras ogiltigt. Ena turkisk flotta om 20 segel, hvaribiand 3 linieskepp af första klassen, skulle genast utlöps; dess bestämmelse? sades vara Archipelagen. SCHWEIZ. Den verkan, som edsförbundsdagens beslut om separatförbunde:s upplösning föranledt, är naturligtvis garska olikartad. I det italienska Schweiz och särdeles i Waadt konstituerade sig genast ett ,patriotiskt sillskap som icke förde något mindre i skölden, än att med vapen i hand skaffa omedelbar åtlydnad åt edsförbundets beslut; kantonstyrelsen hade dock den klokheten att genast upplösa detsamma. Men äfven i sjelfva Urschwe z, är sinnssstämningen icke så förmånlig för separatförbundet, som dess kantonalstyrelsers jesuitiska majoritet tycks hafva påräknat. Detta förhållande har röjt sig ganska omisskännligt vid den stora och för hela Schweiz gemensamma skyttfesten, som öppnades i Glarus den 49 Juli. Den b-söktes nämligen, på vanligt sätt, af en mängd skyttar och andra medborgare från separatförbundskantonerna, så att samlingen bestod af 20,000 personer; och den 22 fattades här enhälligt b-slut om en adress till edsförbund:dagen, uttryckande schweiziska folkets önskan att edsförbundsdagen måtte kraftigt uppträda mot utländska makters förnedrande inblandning i förbundets angelägenheter, helst hvar Schweizare heldre vill stupa, än se sitt fådernesland så ovärdigt behandladt, som hotet i franska sändebudets framställningar antyder,. Denna å igt strider likväl fullkomligt emot de i separatförbundskantonernas officiella tidningar flerestädes och ofta upprepade vinkar om en dylik inblandning såsom separatförbundets yttersta stöd. När skyttsällskapets fana fördes från Basel genom ultra-urkantonen Schwyz, af det radikala Basel-landskapets skyttar, helsades Kon och hennes eskort på det bjeriligaste af folket. Man hade till och med velat välkomna dem med äreportar; men dena genom sin u!maning till v. Ochsenbein beryktad2 öfversten Abyberg tyckte detta gå för långt och ref med egen hand ned både äreportar och blomsterkransar. — I Basels stad, som anses för en med separatförbundet befryndad kantonalafdelning, blef redaktörn till Basler Zeitung, som kallat skyttfanan för en trasa, hvarmed stora barn leka uppfordrad att återtaga sina ord, och när hen ej ville göra detta fullständigt, så undertecknade borgrarne i Basel en skrifvelse till Skyttsällskapet i Glarus, hvilken -der upplästes från talarestolen och hvari smädaren förklarades för en ärelös menniska; sjelf nödgades han på några dagar fly från Basel, för att undvika handgripliga utbrott af den allmänna harmen. — De till skyttfesten anlända urschwe:zarne försäkrade i öfrigt, att frisinnade åsigter råda ganska allmänt inom separatförbundskantonerna, och att de blott tills vidare tvungos att hålla sig tysta, genom den terrorism som lyckats vinna öfverhanden derstädes. Både från Usi, Unterwalden och sjelfva Luzern, hade kantonalskyttsällskaper infunnit sig i Glarus, ech läto genom sina talare förstå att de icke voro förfallaa under obskurantismen. Från edsförbundsdagen förljöds att 36,000 man edsförbundstroppar skulle sammandragas för att bringa beslutet om separatförbundets upplösning till verkställighet; imedlertid ville man, tills vidare, blott vända sig mot Luzern, hvarest ligan har sitt rotfäste. Enligt den först uppgjorda planen, ärnade man vinna ändamålet genom ett slags belägring af separatförbundskantonerna; men insåg snart att detta sätt, som väl vore det lättaste, skulle vara ett helt och